65 000 ton avfall har gått åt i nya Korvenmäki ekokraftverk – invigdes på onsdagen

Korvenmäki ekokraftverk i Salo invigdes officiellt på onsdagen.
Då anläggningen blev klar i somras fick sydvästra Finland en länge efterlängtad lösning för att utnyttja icke-återvinningsbart brännbart avfall.
Samtidigt presenterades det cirkulärekonomiska besökscentret Glöd, där områdets invånare kan få en inblick i hållbara konsumtionsvanor, återvinning, utnyttjande av avfall samt bekanta sig med ekokraftverket och energiproduktionen.

I Lounavoimas ekokraftverk blir det icke-återvinningsbara brännbara avfallet från Sydvästra Finlands Avfallsservices (LSJH) område till energi. Nu pågår fullskalig produktion här.
Att bygga ekokraftverket kostade cirka 110 miljoner euro – två miljoner billigare än budgeterat.
Ekokraftverket har redan utnyttjat över 65 000 ton avfall och producerat cirka 57 gigawattimmar fjärrvärme och ungefär 25 gigawattimmar elektricitet.
1 GWh är 1 000 000 kilowattimmar.
– Ekokraftverket och byggandet av det har uppfyllt alla förväntningar, konstaterar Sydvästra Finlands Avfallsservices verkställande direktör och Lounavoimas styrelseordförande Jukka Heikkilä i ett pressmeddelande från LSJH.
Lägre pris på fjärrvärme i Salo
Avfallet utnyttjas nära sin uppkomstplats och med värmen som produceras av avfallet värmer man upp cirka 15 000 Salobors hem billigare och miljövänligare än förr.
Ekokraftverket producerar cirka 90 procent av den fjärrvärme som används i Salo samt el till stamnätet. Priset på fjärrvärme i Salo har under ett drygt år sjunkit med totalt cirka 19 procent.
Samtidigt sjönk koldioxidutsläppet från fjärrvärmeproduktionen till under hälften av de tidigare utsläppen.
Det djupvärmelager som byggts i samband med anläggningen kan provanvändas nästa år.
Besökscentret heter Glöd
I samband med ekokraftverket har man grundat det cirkulärekonomiska besökscentret Glöd (på finska: vierailukeskus Hehku), där man kan studera hållbara konsumtionsvanor, återvinning och utnyttjande av avfall.
Dessutom kan man bekanta sig med ekokraftverket och dess energiproduktion samt på ett konkret sätt lära sig om cirkulär ekonomi.
– Samarbete lönar sig. Endast genom att samarbeta kan vi se till att vi lämnar en mindre belastning för morgondagen. Vi glöder av stolthet när vi får öppna besökscentret som uppmuntrar till att minska uppkomsten av avfall, en hållbarare livsstil och cirkulär ekonomi, konstaterar Jukka Heikkilä och Petri Onikki, vd för Lounavoima och Salon Kaukolämpö, i pressmeddelandet.
Besökscentrets verksamhet körs i gång nästa vår, då det är färdigt att ta emot besöksgrupper. Via LSHJ:s och Lounavoimas webbsidor kommer man att kunna reservera besökstid.
Namnet Glöd är ett resultat av en namntävling och förslaget kommer från Tuomas Mäkinen. Så här motiverar han förslaget: Avfall producerar fjärrvärme med en total verkningsgrad på 99 procent. Glöd är positivt och skapar en trygghetskänsla. Energi och värme, för människorna och samhället.
Det brännbara avfallet transporterades en tid till Stockholm och Tallinn till förbränning,
då brännverket i Oriketo belagts med användningsförbud. Då reste det brännbara avfallet
inklusive energin och eventuella motsättningar utomlands. Är det ett bättre alternativ; i
vilket fall som helst avsevärt dyrare med beaktande av transportkostnaderna?
I ett demokratiskt samhälle har var och en och bör naturligtvis ha rätt att ifrågasätta och kritisera, men då bör man rimligtvis också ha bättre alternativa lösningar att presentera.
Det säger sig självt att här finns kraftiga motsättningar? Vem driver medborgarnas/hushållens röst? Vem avgör att det är icke-återvinningsbart brännbart avfall?