Elina Pirjatanniemi ställer upp i ÅA-val: ”Jag vill bidra till det kollegiala beslutsfattandet”
Elina Pirjatanniemi, professor i statsrätt och folkrätt, är en av de 16 professorer som ställer upp i universitetskollegievalet vid Åbo Akademi imorgon.
Åren 2018-2020 var hon medlem av akademins styrelse. Före det har hon, vid sidan av sin forskning och undervisning, haft en rad andra förtroendeuppdrag inom akademin.
Efter en kort paus från beslutsfattandet är det igen dags att kliva fram och ta ansvar.
– Jag känner att jag igen vill ha en plattform inom organisationen där jag kan bidra. Universitetskollegiet ger en god möjlighet att delta i kollegialt beslutsfattande, säger Pirjatanniemi.
Inte påverkad av dramatiken
Hennes beslut att ställa upp har inte påverkats av de senaste veckornas dramatik vid akademin.
– Men det är klart att jag ser kollegiet som ett viktigt forum för att föra diskussioner om akademins utveckling och framtid, säger Pirjatanniemi.
Kollegiet har en strikt begränsad roll vad gäller beslutsprocesserna vid akademin och är på intet sätt operativ. Däremot för man regelbundna diskussioner med akademins viktigaste beslutande organ, styrelsen.
– Eftersom jag suttit i styrelsen föreställer jag mig att jag inom kollegiet kan bidra med min insyn i hur styrelsearbetet går till, säger Pirjatanniemi.
Rektor har mycket makt
I den ledarskapsdebatt som förts kring Åbo Akademis rektor under hösten har universitetslagen från 2010 åter en gång nagelfarits som en strukturell orsak till det inflammerade läget.
— Universitetslagen ger utan vidare mycket makt åt rektor och innehåller många element av toppstyrning. Dock finns det alltid utrymme för olika sätt att tolka lagen, säger Pirjatanniemi.
Klart är dock också att möjligheterna till kollegialt beslutsfattande minskat vid universiteten som en följd av den nya lagen.
– Samtidigt har pressen på ledningen ökat, på alla universitet. Kraven på att universitetet ska prestera är mycket höga. Den rådande resultastyrningen pressar ledningen att se till att universitetet levererar sådant som ger pengar, säger Pirjatanniemi.
Finns det utsikter till att förändra detta paradigm och till exempel revidera universitetslagen än en gång?
– Det diskuteras flitigt bland akademiker, men något politiskt intresse för detta har jag inte lagt märke till, säger Pirjatanniemi.
Väntar på styrelsens motiveringar
Likt många andra har Elina Pirjatanniemi höga förväntningar på dagens möte där akademins styrelse ska informera medarbetare och studerande om grunderna till uppsägningen av rektor Moira von Wright.
– Det kokar på akademin nu, men så småningom ska det väl lugna sig, säger Pirjatanniemi.
Borde akademin välja sin nya rektor ur den egna organisationen, istället för en extern som Moira von Wright?
– Det är inte väsentligt om rektorn är extern eller intern. Det har heller ingen betydelse från vilket vetenskapsområde rektor kommer. Det centrala är att vi får en diskuterande och kommunikativ rektor, säger Pirjatanniemi.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.