Anja Kuusisto 31.10.2021 10:00

Om en vecka åker Åbos klimatdirektör Risto Veivo till Glasgow, dagen efter flyger även borgmästare Minna Arve dit. Hon kommer också att hålla tal i ett par olika sammanhang, det mest viktiga är i ett stort FN-partnerskaps evenemang för ambitiös klimatpolitik, och vid städernas klimatmöte i Glasgows stadshus.

Veivo är förhoppningsfull om klimatmötets resultat.

Han tror att de mesta länderna vill komma vidare med konkreta klimatåtgärder, och han vet att i varje fall Åbo gör sitt.

– Åbo är utan tvekan en föregångare. Bland större städer i Finland är det Åbo som har lyckats bäst i att minska sina koldioxidutsläpp och vi har mer än halverat våra faktiska koldioxidutsläpp när år 2020 jämförs med 1990.

Åbo har lyckats på grund av sina energilösningar, och kollektivtrafiken är på god väg

– Åbos energilösningar, med förnyelsebar energi och fjärrvärme är de enskilt största förklaringarna.

Men också flera andra förändringar påverkar. Till exempel kollektivtrafiken, där nu är tredjedel av bussarna är eldrivna och andelen växer i takt med att staden kan upphandla nya avtal.

Medvetna satsningar på fotgängare och cyklister har också burit frukt, men biltrafiken är fortfarande en utsläppsbov.

– Det är en fördel att den yngre generationen är väldigt miljömedveten, körkort inte alls lika nödvändigt bland unga i dag som tidigare, säger Veivo.

– Men visst finns det ännu mycket rum för förbättringar, I Åbo har vi till exempel ännu förbättringsmöjligheter i  delningsekonomin.

Exempel finns, flera företag kan dela på samma lokal, man kan hyra in sig för möten eller tillställningar, man kan ha en verktygspool gemensam med andra hantverkare. Ett exempel som inte ännu slagit igenom stort i Åbo är att via  appar boka en bil enbart då man behöver den, något som fungerar bra i Helsingfors och i vissa andra större städer i Norden.

Staden gillar både delningsekonomi och cirkulär ekonomi

Delningsekonomi men också cirkulär ekonomi är viktiga förändringsfaktorer som Åbo poängterar alltmer i sitt klimatarbete.

– Arbetet med Åbos profilering i cirkulärekonomin påbörjades redan under förra fullmäktigeperioden, och nu ska det inom november komma en beredning om det till stadsstyrelsen, säger Veivo.

Ett exempel på cirkulär ekonomi är textilåtervinningen som antar alltmer industriella former.

– Via Åbo universitet har vi lyckats få siffror på aktörer som bedriver cirkulär ekonomi. Det finns hela 700 sådana i den här regionen och nästan 300 av dem är företag där den cirkulära ekonomin är en viktig del av deras verksamhetsidé.

– Det är alltså inte frågan om att bara sortera avfall utan om att faktiskt utveckla business med helt nya verksamhetsidéer som inte kräver att icke-förnybara naturresurser utnyttjas.

I Åbo stads klimatarbete är samarbetet både med näringslivet och med högskolorna väsentligt, säger Veivo. Han räknar upp TY, Åbo Akademi och Åbos yrkeshögskolor.

Nu vänds ändå världens blickar under ett par veckors tid mot Glasgow. Många förståsigpåare har varit tveksamma, hur ska det gå för de höga förväntningarna?

Kan länderna komma vidare i konkreta åtgärder för att nå målet i Parisavtalet? Med länder som Ryssland, Kina med flera som töjer på målsättningarna och sträcker det klimatneutrala årtalet allt längre in i framtiden kan det kännas motigt.

Veivo är optimist.

– Åbo följer 1,5 graders målet och vi vill inspirera andra samhällen till det. Samtidigt lär också vi oss av andras erfarenheter och åtgärder.

Anja Kuusisto
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln