Musikens hus i Åbo är mycket mer än själva platsen

På måndag är det tänkt att fullmäktige fattar beslut om var stadens nya konserthus placeras. Blir det ett ja för Självständighetsplan eller inte? Ärendet är inte formulerat exakt så här, utan det handlar om att godkänna det så kallade alliansavtalet, men i praktiken är det en ja-nej-fråga.
Rent formellt sett behövs inte detta ja (eller nej). Stadsstyrelsen har redan våren 2020 beslutat att Självständighetsplan, invid Aura å, är rätt plats. Några fler beslut behövs inte.
Orsaken till att borgmästare Minna Arve vill ha ett ja är risken för att kritikerna ska stärka sina led och uppnå en position som kan krångla till det i en senare del av processen. Det ska fattas många beslut innan det finns ett nytt hus invid Aura å.
I borgmästaravtalet sägs det att Åbo ska ha ett nytt konserthus före utgången av år 2025. Nästan alla grupper i fullmäktige godkände avtalet, så de ”förstår vad år 2025 betyder”, som Turun Sanomat formulerade det hela i en intervju med Arve (20.9).
Ett ja till alliansavtalet betyder i praktiken att det ska vara slut med protesterna. Eller borde i alla fall vara det. Ett nej innebär att det knappast finns ett nytt konserthus 2025. Då kan vi också fråga oss hur mycket hela borgmästaravtalet är värt.
Vid det här laget har många fått en smygtitt på det som har skissats upp för Självständighetsplan, invid statens ämbetshus. En av dem är Nikke Isomöttönen, Åbofilharmonikernas intendent. Han anser att alla utredningar, undersökningar och analyser utgick från ett gediget tjänstemannaarbete – och att det som föreslås sitter rätt.
– Det fungerar och smälter in i stadsbilden, sade Isomöttönen i en intervju för ÅU (25.9)
Mycket av debatten har fokuserat på själva platsen, inte på det som ska byggas. Och jo, visst känns det som en trång plats. Inte konstigt att det finns de som oroar sig för att Åbo stad ska fylla också de minsta gluggarna i staden, beröva invånarna deras gröna oaser.
Frågan har blivit emotionellt överladdad i viss mån. Det faktum att parken heter Självständighetsplan har också gett debatten en viss tilläggsdimension. Ändå handlar det om ett ganska nytt tillskott. Grönområdet fick sitt namn 1967, i samband med Finlands självständighets femtioårsjubileum. Och konstverken, de kom senare. Hur många Åbobor känner ens till vilka de är?
På sätt och vis är det som då Helsingfors fick sitt museum för nutidskonst, Kiasma. Då protesterade många mot att en modern byggnad placeras invid marskalk Mannerheims ryttarstaty. Över 23 000 personer krävde en invånaromröstning.
Den blev inte av, men museiplanerna justerades något. Resultatet blev att statyn faktiskt framträder bättre nu, då museet gav den en fin fond.
Kanske det kan bli så i Åbo? Konstverken kunde få en bättre plats och åstranden blir det som många kallat en ”kulturstrand”.
Det svåra är att det inte riktigt finns några alternativ. Nya Slottsudden känns som en klok plats, men det skulle innebära att 2025 blir orealistiskt. Då siktar vi på 2029. Dessutom ska i den nuvarande visionen då tänkas om för Slottsudden.
Är det i så fall en hållbar lösning för den verksamhet som nu pågår i gamla konserthuset? Att vandra omkring där är upplysande. Gångar är fyllda av sådant som inte ryms i förråd eller lager. Mitt på golvet i musikernas entréhall, bakom själva konsertsalen, finns en hög med stolar och bord. Musiker får träna i små omklädningsrum som verkar höra hemma i en sunkig och rivningsfärdig idrottshall.
Spindeltomten, uppströms från Stadsteatern, har föreslagits av somliga. Men om det sägs bli trångt på Självständighetsplan, så är det alternativet ännu knepigare – om man inte vill bygga inåt i berget, såklart. Om nu Helsingfors har Tempelplatsens kyrka, kunde väl Åbo få Musikgrottan?
Här kan vi förstås notera att både Spindeltomten och Självständighetsplan är extremt utmanande då det gäller trafiken.
Åbo har ett konserthus, men borde få ett musikhus. Det ordet beskriver mycket bättre vad som planeras. Det handlar inte om en plats där musiker och publik samlas för en gemensam stund.
Det är ett hus där musiker fortbildas, nya verk skapas, gamla verk formas om, instrument förvaras (förhoppningsvis på mycket bättre sätt än nu) och där kunskap förädlas. Ett musikhus ger också intäkter i form av evenemang som ordnas av externa arrangörer. Ett musikhus är ett hus där något alltid händer – en skarp kontrast till det nuvarande konserthuset med sina stängda dörrar och släckta ljus.
Den som protesterar mot Självständighetsplan kan ha rätt på många sätt, men det behövs i så fall också bra alternativ. I alla fall har Åboborna rätt att förvänta sig en saklig debatt i fullmäktige på måndag, med inlägg som fokuserar på vad staden behöver eller inte behöver. Det handlar inte bara om platsen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.