Pia Heikkilä 06.10.2021 10:00

Heidi Backman blev direktör för Åbo Akademis universitetsservice mitt i en pandemi. Det var en utmaning.

Posten kallades tidigare förvaltningsdirektör och innehades före Backman av Ulla Achrén. Att bli varm i kläderna har krävt extra ansträngningar då det har varit fysiskt omöjligt att via personliga möten och besök bekanta sig med ÅA-miljön.

Men nu ljusnar det.

— Nyligen var jag på besök i Biocity, idag träffade jag studentkårens styrelse på lunch. Allt sådant känns fantastiskt efter långa månader utan kontakter. Det blir allt mer möjligt att träffa folk på riktigt, säger Heidi Backman.

Central post

Hon sitter på en central utkikspost i Akademin – både bildligt och bokstavligt. Kontorsrummet i vackra Humanisticum på Biskopsgatan andas gamla akademiska anor. Hennes uppdrag är att leda förvaltningen så att bästa möjliga ramar skapas för akademins huvuduppgifter: att udnervisa och forska.

Backman har lång erfarenhet från utbildningssektorn, främst via sina 24 år på Utbildningsstyrelsen. Att jobba i explicit akademisk miljö är däremot nytt.

– Jag är mycket intresserad av att vara med och utveckla framtidens universitetslärande, akademins sätt att undervisa och arbeta, säger Backman.

Studier online uppskattas

Digitaliseringen har under pandemin satt outplånliga spår på akademins verksamhet. Att helt och hållet återgå till det gamla är inget alternativ, trots att restriktionerna lättar.

– Vi får tydliga signaler om att många uppskattar möjligheten att studera på distans. De möjligheterna ska vi ta vara på och utnyttja ny teknik, säger Backman.

Samtidigt är personliga möten oersättliga och ska fortsättningsvis vara centrala vid Åbo Akademi.

– Nu jobbar vi med att ta fram den bästa möjliga hybridlösningen: vad är meningsfullt att göra på plats, vad kan man göra online? Vill studenterna gå på föreläsning på plats, eller är det viktigare att skapa möjligheter till att komma till akademin för att träffa sin handledare, studera tillsammans med kompisar, äta lunch?

Vilka utrymmen behöver ÅA?

Här kommer akademins fastighetsstrategi in som en viktig komponent. Vilken typ av utrymmen behöver ÅA i den nya verkligheten, efter pandemin?

– Frågan är de facto större än bara en fastighetsstrategi. Här möts många pusselbitar: pedagogik, digitalisering, personalfrågor. Vi jobbar nu över enhetsgränserna för att hitta en samsyn.

Själv ser Heidi Backman att ett centralt mål är att hålla kvar känslan av gemenskap som kännetecknar Åbo Akademi: smidigheten och den nära kontakten mellan studerande och lärare.

Ekonomin oroar

Frågor kring ekonomi och fördelning av resurser är ett ständigt orosmoln vid varje universitet. I år ser både de statliga medlen och medlen från externa finansiärer ut att krympa samtidigt som ÅA:s personalkostnader årligen ökar med 1,5 procent och fastigheterna med 1 procent.

– Vi behöver både öka intäkterna och minska på kostnaderna, säger Backman.

Den nationella debatten kring behovet att öka investeringarna i utbildning och forskning kan gynna universiteten. En uttalad nationell målsättning är att 50 procent av varje årskull ska ha en högskoleutbildning. Målet är ambitiöst och går inte att förverkliga utan att nya medel skjuts till högskolorna från statsbudgeten.

Akademin ansöker nu om extra nybörjarplatser. Undervisnings- och kulturministeriet torde fatta beslut i januari.

Borde få mera resurser

Akademins särskilda finlandssvenska ansvar – att erbjuda en bred palett studieinriktningar på svenska – borde enligt Backman vara en orsak för ÅA att få tilläggsresurser.

– Vi förväntas erbjuda undervisning i många, också små, ämnen men ska ändå klara oss på proportionellt sett samma resurser som stora enheter, säger Backman.

Förändringar kräver samsyn

Under de senaste veckorna har akademins högsta ledning varit föremål för offentlig kritik. Heidi Backman räknar med att många knutar löses upp då det blir möjligt att öppna campus igen och träffas rent fysiskt.

Samtidigt är det uppenbart att förändringar är nödvändiga för varje organisation som står inför ekonomiska utmaningar – vilket Åbo Akademi gör.

– Förändringar kräver någon form av samsyn för att lyckas, säger Heidi Backman.

– Det mesta i vårt jobb går ut på kommunikation. Det är A och O. Jag upplever starkt att viljan finns till att ständigt hitta nya och kanske bättre former för kommunikationen.

Pia Heikkilä
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln