Avgifter för dagvatten irriterar Korpobor – ”Vi vet inte vad vi betalar för”
Förra veckan skickade Pargas stad ut de årliga fakturorna för dagvattenavgifter. För en radhusfastighet är räkningen 135 euro, för ett småhus är den 45 euro.
Räkningen damp också ner i Torgils Bäckmans och Lena Elgabsis postlådor. De bor inom ett detaljplanerat område på Tallbackavägen i Korpo och deras hus ingår i det som staden kallar verkningsområde för dagvatten.
Men någon nytta av de kommunala dagvattenbrunnarna som ligger i kyrkbyn en knapp kilometer från deras fastigheter har Bäckman och Elgabsi inte, säger de.
Det regnvatten som samlas på deras tomter sugs upp i marken eller så leds det vidare genom dräneringsrör till ett närliggande dike.
– Vi har absolut ingen koppling eller nytta av dagvattenbrunnarna i centrum. De ligger på andra sidan byn med ett berg emellan och jag kan aldrig tro att vårt dagvatten skulle rinna dit, det är omöjligt, säger Elgabsi och Bäckman.
Bäckman har därför svårt att förstå varför han ska betala dagvattenavgiften. Att avgiften steg med 50 procent jämfört med i fjol gör inte saken bättre.
– Det grämer mig att betala för något som jag inte får någon motprestation för. Summan är i och för sig inte så stor, men om den stiger med 50 procent varje år blir det ganska stora summor.
Protesterar av princip
Bäckman tror inte att hans protester leder någon vart, men han tycker ändå det är viktigt att få sin åsikt hörd.
– Av principskäl tänker jag skicka ett argt mejl till staden och säga att det orättvist det de håller på med. Sen är det väl bara att betala räkningen, även om jag protesterar.
Elgabsi har redan betalat räkningen utan att riktigt förstå varför.
– Jag vet att vi ligger inom verkningsområdet och att det hör till att betala, men jag förstår inte vad vi har för nytta av det. 45 euro är ju inte så mycket, men vi är många som bor i området så det blir ganska mycket pengar.
– Om pengarna används till att bygga flera dagvattenbrunnar kan jag förstå att det är vårt bidrag, annars vet jag inte varför vi betalar.
Man kan se det som att man bidrar till ett allmännyttigt ändamål som alla har nytta av
Matias Jensén samhällsingenjör Pargas stad
Sedan år 2017 är det Pargas stad som ansvarar för dagvattenhanteringen på detaljplanerade områden. I mer tättbebyggda och nya områden är fastigheternas dagvattensystem i allmänhet anslutna till det kommunala rörnätet, men på äldre och mindre tätbebyggda områden leds vattnet i öppna diken vid gator och grönområden, förklarar samhällsingenjör Matias Jensén.
– Även om man inte har en direkt rörsanslutning har man antagligen ett dike eller ett grönområde i närheten därifrån vattnet rinner till det kommunala systemet. Det är alltså inte en anslutningsavgift, utan man betalar för att staden ska kunna ta hand om dagvattnet och upprätthålla ett fungerande system. Man kan se det som att man bidrar till ett allmännyttigt ändamål som alla har nytta av.
Rättvisare med avgifter än med skattefinansiering
I stället för avgifter är det möjligt att finansiera dagvattenhanteringen med skattemedel, men det skulle drabba fastighetsägarna orättvist, eftersom också de som bor utanför verkningsområdet skulle delta i kostnaderna, säger Jensén.
I Pargas har man gått in för en kompromiss där kostnaderna täck dels med avgifter och dels med skattemedel. Staden motiverar det med att det förutom fastigheter i verkningsområdena finns parker, gator och andra platser som kommuninvånarna har glädje och nytta av.
Att avgiften nu höjdes från 30 till 45 euro motiverar Jensén med att staden har ett stort dagvattensystem att upprätthålla och hålla skick.
– Det handlar om resurser. Avgifterna behövs för att vi ska kunna ta hand om dagvattnet till den del skattemedlen inte räcker till.
Staden har räknat med att få in 205 000 euro i dagvattenavgifter i år. 60 000 har reserverats för underhåll, förbättringar och saneringar, men behovet är dubbelt så stort. Det finns därför ett tryck på att ytterligare höja avgifterna för att ha råd med de stigande el- och underhållskostnaderna.
Dagvatten är regn- och smältvatten samt dräneringsvatten som leds bort från till exempel tak, gator och parkeringar.
Med vidfogade hypotes att avgiften används för att de som tar emot vattnet skall betala, och på det sättet minska betalningen för sådana som inte tar emot vatten, skulle man kunna införa en ny skatt; dagbilsskatt. Det är ju bilisterna som gör upphov till att man måste bygga gator, och då är det ju onödigt att de som enbart går, hamnar att betala. Samma med allt som kommunen producerar. Många har ingen nytta av det.
Är nog inte endast Korpoborna som är irriterade på detta. Åbo stad förstod slopa denna
märkliga avgift.
I Pargas fick jag som svar Regnvattnet helt sjukt mera o betala bara och hit vill dom att folk ska flytta o bo