Åboprofessor om budgetförslaget: Jag hade kanske förväntat mig skattehöjningar av en vänsterregering
I regeringens budgetförslag som publicerades i måndags är slutsumman 64,8 miljarder euro. I förslaget stiger statsskulden till 146 miljarder euro, medan underskottet är 6,9 miljarder euro.
— Aningen anmärkningsvärt är att man kanske borde ha varit lite stramare. Det känns som att regeringen missar en chans att göra något åt den offentliga sektorns skuldsättning. Med tanke på ekonomin hade det varit läge att spara lite pengar, säger Edvard Johansson, professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi.
Enligt Johansson, som forskar i arbetsmarknadsekonomi och hälsoekonomi, är budgeten till stora delar rätt okontroversiell.
— Jag tycker inte att budgeten är vass i någon riktning, den gungar egentligen inte båten alls. Jag hade kanske förväntat mig skattehöjningar av en vänsterregering, säger Johansson.
Johansson säger att vissa av förslagen dock är en aning oväntade sett till vilka partier regeringen består av. Till exempel höjs maximibeloppet för hushållsavdraget. Summan stiger från 2 250 euro till 3 500 euro och samtidigt höjs även ersättningen från 40 procent till 60 procent.
— Jag är lite förvånad att en vänsterregering utvidgar hushållsavdraget. Forskning visar att det inte är så effektivt ur vissa synvinklar, och allt är inte sagt om ämnet, så det är lite oklart varför man gör det.
Viktigt vilka skatter som höjs och sänks
Det finska skattetrycket är relativt högt enligt Johansson, men inget som i sig är ett hinder för vare sig företag eller privatpersoner.
— Finland har ett högt skattetryck, men det har andra länder också, men jag tycker inte att den här budgeten varken säger bu eller bä i den frågan. Framför allt är det viktigt vilka skatter som höjs eller sänks. Inkomstskatten för privatpersoner och bolagsskatten har fått kritik för att de är rätt stränga, så man kunde kanske ha höjt momsen i stället.
Regeringen har gjort upp riktlinjer för en skattehelhet som ska stärka de offentliga finanserna med ungefär 100 miljoner euro. Detta genom att bland annat konsumtionsskatter såsom tobaksskatten höjs.
— Man måste eventuellt höja vissa skatter på sikt. Så man borde överväga att höja momsen från 24 procent till 25 procent, en höjning med 1 procentenhet vore väldigt mycket pengar. Förmodligen är det bättre att satsa på en höjning av omsättningsskatter om man av alla onda ting måste välja ett. Det vore bättre än att höja inkomst- eller företagsskatten.
Behövs mer konkreta planer
Att statsskulden har stigit är dock inget större problem i nuläget enligt Johansson.
— För det första är coronakrisen en engångsföreteelse så det får vi leva med. Eventuellt kan man även tänka sig att de som finansierar staternas upplåningar är medvetna om att pandemin är en exceptionell händelse, vilket i så fall betyder att skuldbördorna inte blir så besvärliga på kort sikt, säger Johansson.
Det långsiktiga målet är att Finlands klimatutsläpp ska minska med totalt 11 miljoner ton. Den mängden koldioxidutsläpp motsvarar ungefär 60 000 långtradare fullastade med svart kol.
Uppställda på rad skulle långtradarna till sin längd motsvara avståndet mellan Hangö och Nourgam fram och tillbaka.
— Regeringen verkar ganska oense om många saker. Man har fina målsättningar i regeringsprogrammet men har svårt att få till stånd beslut. En mera omfattande diskussion om hållbarhet borde hållas. De planer man har nu är inte tillräckligt konkreta, säger Johansson.
Finland sackar efter
Enligt professorn borde pandemiläget hanteras annorlunda om man ser det ur ett ekonomiskt perspektiv.
— Ekonomin är i bättre läge än förväntat, förutom i vissa branscher, men det bästa för ekonomin vore att slopa restriktionerna om smittläget tillåter det.
Att Finland sackar efter sina syskonländer Danmark och Sverige, som båda slopat sina coronarestriktioner, står klart.
— Man kan med fog ställa sig frågan varför vi är annorlunda än danskarna, vaccinationstäckningen är lite högre där men då kan man fråga hur danskarna kan vara bättre på att vaccinera sig. Det är lite pinsamt att Finland misslyckas att vara som Danmark i det här avseendet, den finska ekonomin lider delvis med tanke på det.
Rico Liljedahl/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.