Jobbiga jobb får lärare och vårdare att snegla annanstans
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Mer än hälften av sjukskötarna överväger branschbyte.
Mer än hälften av lärarna resonerar likadant.
De här nyheterna har nått oss de senaste veckorna.
Det finns säkert de som vill bortförklara enkäternas resultat med att vi har en svår avtalsförhandlingshöst framför oss.
Och med att enkäter är enkäter, och med att svarsprocenten åtminstone i den senare var låg.
För visst: Med sådana resultat i branscher som är så viktiga för samhällets grundfunktioner, skola och vård, har förhandlarna starka argument att vifta för en lite tyngre lönepåse.
Det ligger något i det resonemanget, men löneutpressning är knappast det som vårdarna eller lärarna främst har tänkt på när de har svarat på sina fackförbunds enkäter.
Det där var en gissning, men min gissning är att de har tänkt på sin egen arbetsvardag.
Ger man sig i kast med att svara på en enkät om jobbets innehåll, vad som motiverar en, vad som fungerar bättre eller sämre, ja, då går tankarna lätt till den egna vardagen.
Förutom avtalsförhandlingar serveras en annan förklaringsmodell till de väldigt dystra resultaten, corona. Coronapandemin har haft effekter på snart sagt alla branscher, och särskilt på dessa två.
Det finns lärare som kan ha sett distansundervisningen som en fördel för sitt privatliv, men ännu fler ville tillbaka till klassrummen och möta sina elever.
Sjukskötare, närvårdare, vårdpersonalen överlag hade inget val.
De har inte kunnat jobba på distans. Tvärtom har deras arbetsbörda vuxit och vuxit och i vissa fall har arbetsbilden totalt förändrats.
Så en annan gissning är att det är just där som skon klämmer allra värst:
Om du är utbildad för att vårda, ge sjukvård, äldreomsorg eller barnrådgivning – hur många månader orkar du då agera telefonväxel för folk som inte vet ut och in på sig, som är frustrerade och möjligen också sjuka. Eller hur många månader orkar du jobba som detektiv och ringa runt i smittspårningssyfte, ännu en gång förklara vilka karantänregler som gäller när och varför.
Ändå lärarna? De vittnar om en skolvardag där de är samtalsterapeuter, stödpersoner, kostrådgivare, poliser. Javisst, de undervisar också. Åtminstone är det strävan i varje skoldag.
Det finns ingen enkel lösning på det här med jobbiga jobb.
Men en liten grej kan vi ändå alla göra, vi kan ta ansvar för våra barn, våra ungdomar, inte minst för oss själva. Vi kan bry oss om varandra.
Det är inte mycket för den som mest är i akut behov av fler kolleger, men det är något vi alla kan göra.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.