Mikael Heinrichs 27.09.2021 05:00

Pargas stads miljövårdsenhet och Åbo yrkeshögskola har i september ordnat två informationsmöten riktade till vattenägare om hur man genom att skörda vass kan förbättra vattenkvaliteten i vattendrag och samtidigt dra nytta av råvaran. Tillfällena är en del av projektet ”Borttagning av vass från Skärgårdshavet” som i sin tur har gett upphov till två fortsatta projekt inom området.

I Pargas hade nu ett fyrtiotal vattenägare och andra intresserade mött upp förra tisdagen för att höra vad projektet eventuellt kan göra för dem. I Nagu låg siffran omkring trettio.

Dyrt att bli kvitt

Igenvuxna stränder och vikar är ett problem på många håll i södra Finland. Vassklippning kostar pengar och det är inte alltid som delägare till vattenområden är särskilt intresserade av att betala för arbetet.

Då vattenområden kan vara samfällda med flera olika fastigheter som delägare, bland dem eventuellt också företag, föreningar och dödsbon, kan det ofta vara knepigt att ta reda på exakt vem som kan ge tillstånd för vassklippning. Dessutom finns det både konstituerade och icke-konstituerade delägarlag.

Här har projektet hjälpt till med att vaska fram uppgifter så att staden och Åbo Yrkeshögskola har kunnat kontakta vattenägare och samla ihop vassklippningstillstånd för större helheter.

– Med hjälp av den vassklippningsmaskin som man nu jobbar på kan man rätt enkelt skörda vass och antingen återvinna eller återanvända den, säger miljövårdschef Carl-Sture Österman på Pargas stad.

Järvinens uppfinning kan vara en lösning

Det är Markku Järvinen och hans företag RH-Harvesting som ligger bakom innovationen som enligt Järvinen själv kan bli en lönsam lösning på problemet.

Ifall att Markku Järvinens vision håller streck, kunde det bli avgiftsfritt för vattenägarna att bli kvitt sin vass. Samtidigt skulle det bli en lönsam affär för miljön, den som skördar samt den som använder råvaran i slutändan.

Varje år ruttnar omkring 500 000 ton bladvass (phragmites australis) i Skärgårdshavet. Ett ton bladvass innehåller omkring tio kilogram kväve och 1–2 kilo fosfor.

Det finns mycket av varan, men skördningen måste vara effektiv

Överlärare och klimatansvariga Juha Kääriä vid Åbo yrkeshögskola konstaterar att det enligt en beräkning från 2006 finns omkring 30 000 hektar bladvass vid kusterna i södra Finland.

– En betydande orsak till att mängden ökat är att boskapsskötseln minskat i våra trakter. Tidigare skördade man mycket vass åt djuren, säger Kääriä.

Den främsta orsaken till att man inte i större utsträckning tagit till vara vass är enligt Österman att man inte haft tillgång till effektiva skördnings- och vidareförädlingsmetoder.

Mikael Heinrichs

– Vassen blir till exempel bra jordförbättringsmaterial eller växtunderlag, alternativt kan den bli biobränsle i form av biogas eller energi, säger Österman.
Ett annat användningsområde är som isoleringsmaterial eller som biokol.

Järvinens skördepråm klarar av relativt grunt vatten på cirka 50 centimeter balar vassen så att den enkelt kan transporteras vidare. I all sin enkelhet handlar det om en flytande, självbalande skördetröska.

Den stora utmaningen är lönsamheten, eftersom det krävs stora volymer för att ekonomin ska gå runt. Det finns ingen lönsamhet att forsla pråmen på 8 x 24 meter tiotals kilometer för att skörda en halv hektar.

Vad fick dig att börja jobba på med den här pråmen?

– Då jag ser ett problem brukar det bli kvar att snurra i huvudet. Sakta men säkert arbetas det fram en lösning på problemet. Prototypen föddes egentligen redan för ett tjugotal år sedan då det var tal om oljebekämpning, säger mannen som senast nu som pensionär kan titulera sig uppfinnare.

Planer på mindre farkost finns redan

Då den här tekniken finslipats, har Järvinen redan planer på en mindre maskin som kunde skörda också på upplandningar och andra knepiga ställen.

– Men många små kan tillsammans bilda en tillräckligt stor helhet och är avstånden rimliga ser jag det inte som ett problem att skörda också mindre områden.

I det här projektet koncept avlägsnar man ändå helst inte vassen helt, utan skördar den på nytt år ut och år in.

– Visst lämpar sig maskinen också för vassborttagning, men varför ta kål på en växt som trots allt binder en hel del näringsämnen från vattnet, frågar sig Järvinen.

Skördning redan i höst

Projektet i sin nuvarande form tar slut den 31 oktober, men man redan kommit överens med vattenägare om sammanlagt 220 hektar vattenområden på nio ställen i Pargas och i Nagu där man fått vassklippningslov. Ett av områdena är Brattnäsviken på Lemlaxön.

Planen är att komma i gång med klippningen redan i höst.

– Om två veckor ska den vara sjösatt och besiktigad. Just nu saknas balningsanordningen och motorerna för den, men vi är nära, säger Järvinen.

Det är en maskinverkstad i Björneborg som bygger pråmen och den kommer sannolikt att testas i Björneborgstrakten innan man tar maskinen till Pargas.

– Efter det kommer vi att skörda vass här i trakten fram tills isarna lägger sig och på våren fortsätter vi efter islossningen. Men den bästa tidpunkten för skördning är på hösten, eftersom växten då redan lagrat en stor del av näringen i rotsystemet inför nästa tillväxtsäsong, säger Järvinen.

Det går fortfarande att som vattenägare att ge tillstånd för klippning av vass genom att höra av sig till Juha Kääriä eller Päivi Simi per e-post på juha.kaaria@turkuamk.fi eller paivi.simi@turkuamk.fi.

”Hönan och ägget”-frågan

En sista fråga som väcks i salen är den om att man nu gjort stora investeringar långt innan man med säkerhet vet om det ens finns nåt att skörda.

Den frågan svarar Carl-Sture Österman på genom att hänvisa till dilemmat med hönan och ägget.

– Gör man noggranna utredningar på förhand, skapar man höga förväntningar. Men om det hela sedan inte blir av så är besvikelsen desto större. Nu gör vi det andra vägen. Vi räddar ju inte Skärgårdshavet med en maskin, men får vi i gång det och kan visa att det fungerar, blir det i framtiden lättare att få strand- och vattenägare med på noterna.

Mikael Heinrichs
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln