Cecilia Juuti 01.10.2021 09:37

Hälsovården står inför en historiskt stor förändring i och med social- och hälsovårdsreformen, den så kallade sote-reformen. Vårdreformen träder i kraft den 1 januari 2023, det vill säga om ett drygt år.

Det förberedande arbetet inför vårdreformen inleddes i början av september. Arbetet görs av det tillfälliga beredande organet, förkortat Vate (från finskans ”väliaikainen valmistelutoimielin”), fram till slutet av februari nästa år.

Vates uppgift är kort och gott att påbörja arbetet inför vårdreformen innan andra aktörer tar över.

Bland annat förbereder gruppen välfärdsområdesvalet, planerar välfärdsområdets budget och deltar i att utreda vilken egendom som övergår till välfärdsområdet.

Det är knappa fyra månader tills välfärdsområdesvalet den 23 januari och ungefär fem månader tills Vate överlåter det föreberedande arbetet till välfärdsområdesfullmäktige den 1 mars.

Före det finns en hel del arbete att ta tag i.

Det här är Vate

Vårdreformen kommer inte att märkas av i vården innan den 1 januari 2023 då reformen träder i kraft.

Vate fattar nu beslut om det förberedandet arbetet inför vårdreformen, för att övergången till det nya systemet ska vara så smidig som möjligt.

Rent konkret handlar det om att skapa helt nya organ som kommer ta itu med frågor som ska lösas innan övergången.

Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén representerar Åboland i Vate. Nygrén säger att han är överraskad över hur omfattande det föreberedande arbetet inför vårdreformen är.

– Vate är som ett slags styrelse, men det finns inte ännu ett beredande organ som skulle bereda frågor för Vate. Det viktigaste är att kunna påbörja arbetet och lägga ramarna för förändringen som ska ske före den 1 januari 2023, säger Nygrén.

Arkiv/Kim Lund

Vates arbete tar slut då välfärdsområdes fullmäktige tillträder. Välfärdsområdets fullmäktige är ett organ som skapas för vårdreformen. Fullmäktige inleder sin verksamhet i mars 2022 och väljer en styrelse som tar över det förberedande arbetet som Vate har inlett.

– Vates tid att slutföra uppgifter är väldigt kort. Det handlar om att starta upp saker som välfärdsområdets styrelse och fullmäktige sedan kan ta itu med och avsluta.

Ett av målen med vårdreformen är att garantera tjänster jämlikt på svenska och finska. Nygrén säger att han tar upp tvåspråkigheten i all kommunikation och i alla frågor som behandlas under Vates möten.

Nygrén vill utreda vad som krävs för att vård på finska och svenska skulle fungera bättre än den gör nu.

– Nu finns det tvåspråkig service som fungerar i Pargas och Kimito. Men redan i Åbo haltar bland annat den grundläggande vården, i äldreomsorgen och familjeomsorgen. Det finns mycket att fundera kring de detaljerna.

Arbetsgrupper ska lösa Vates frågor

Egentliga Finlands välfärdsområde kommer vara landskapets största arbetsgivare. Det är frågan om 21 000 anställda som ska flyttas över från sin nuvarande arbetsplats till en anställning vid välfärdsområdet.

– Det handlar om anställda från 27 kommuner, från sjukvårdsdistriktet, Kårkulla, KTO och räddningsväsendet. Det handlar om över 10 000 avtal som ska överföras till det nya systemet, säger Nygrén.

Vate ska inte lösa alla frågor som har att göra med övergången till välfärdsområdet. Vate identifierar frågorna men det skapas projekt och arbetsgrupper som jobbar med dem.

Nyligen inleddes rekryteringen av projektledare som fram till 31 december 2022 ska ta hand om bland annat de här frågorna i tillfälliga arbetsgrupper.

– Nu försöker vi rekrytera de mest ambitiösa människorna som kan jobba med de här frågorna för Vate. Det är ett enormt projekt och man kommer ordentligt vidare först då man har människor som tar itu med sakerna. 

Robin Sjöstrand

I grafiken ovan syns projekten som ska jobba med sammanlagt 559 arbetspaket, eller frågor. De 5 projekten, 30 underprojekten och 127 delprojekt ska alla ha en projektledare. Det är projektledarna Vate nu rekryterar.

Nygrén hoppas att de som väljs som ledare för projekten kan börja så fort som möjligt. Rekryteringen kommer ändå ta tid eftersom det är frågan om en stor mängd arbetsuppgifter som ska fyllas.

Prioriteringar kan bli aktuella

Patrik Nygrén förväntar sig inte att de 559 frågor som snurrar i luften kring välfärdsområdet skulle vara klara och lösta då vårdreformen träder i kraft.

– Vi rekryterar bra människor, men det tar tid. Det är en mycket ambitiös målsättning att 559 frågor ska få ett svar fram till 31 december 2022. Vi måste förbereda oss på att mycket av utvecklingsarbetet fortsätter då välfärdsområdet har startat sin verksamhet.

Enligt Nygrén finns det en teoretisk tidsram på när vilka av de 559 frågorna ska behandlas och vara avklarade.

Först ligger fokus på projekten administration, ekonomi och stödtjänster, ICT-beredning och ledning och kompetens.

– Administration, ekonomi och stödtjänster handlar att fatta beslut gällande personalen och de 10 000 avtal som ska göras, och gällande ekonomi, ägande och vad som övergår till välfärdsområdena. ICT handlar om att få systemen att kommunicera tillräckligt bra och om hur ledningen i kommande välfärdsområde leder genom information.

Projektet ledning och kompetens handlar om vem som jobbar med vad i välfärdsområdet. De som Vate nu anställer jobbar tills slutet av 2022. Nästa år ordnas en rekrytering för dem som kommer fortsätta med jobbet då vårdreformen träder i kraft.

Då grunden för vårdreformen är lagd planerar man hur servicen ska se ut.

– Efter det tar man itu med kontaktytor, det vill säga hur kommunerna ska samarbeta, och anordnande av servicen, med tyngd på produktionsstrategi, kundkommunikation och vad som behövs för att kunna ordna service. Vate kommer inte alls att beröra de här frågorna.

Emilia Örnmark

Potentiella behov för konkreta prioriteringar i överföringsprocessen kommer troligen fram under våren, säger Kimitoöns kommundirektör Erika Strandberg, Patrik Nygréns suppleant i Vate.

– Om man ser att man inte kommer att få allt att fungera, så har kommunerna fungerande system som i samarbete med välfärdsområdet kan fungera som övergångslösning. Då behöver kommunerna veta i tid ifall sådana lösningar behövs för att beakta det i planeringen och budgeteringen. Men då är det fullmäktige som tar tag i den frågan, inte Vate, säger Strandberg.  

Cecilia Juuti
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln