Vården i Åbo slukar dyra miljoner men går inte att nå ens per telefon – nya biträdande borgmästaren kastades in i kaos
Samtidigt som hälsovården redan i år kostat över 70 miljoner mer än tänkt kan den kris som Åbo stads hälsovård befinner sig i inte lösas utan ännu fler anställda.
Det är med andra ord ett rätt omöjligt läge som nya biträdande borgmästaren Elina Rantanen (Gröna) kastats in i:
En överskridning av budgeten på 70 miljoner och ändå är resultatet nära ett katastrofläge: vårdbehövande når inte ens fram till hälsocentralerna per telefon just nu.
ARKIV/Kim LundCoronan en stor bov
Den yttersta orsaken är coronan men strukturproblemen har bubblat under ytan redan före pandemin slog till. Coronan har dock fört många problem till sin spets.
Exempelvis: Behovet av barn- och ungdomspsykiatri har ökat men tillgången till vård är fortsatt dålig. I brist på rätt vård i rätt tid har istället behovet av barnskydd ökat.
Spiralen är ond och egentligen inte överraskande för den som följt med vårddiskussionerna under de senaste åren.
— Nu har vi det svart på vitt: Så här går det då man i åratal sparat på fel ställen, säger Elina Rantanen.
Bara att konstatera fakta
Hon ska på onsdag leda sitt första möte som social- och hälsovårdsnämndens ordförande.
Det uppdraget hör till hennes arbetsbeskrivning som biträdande borgmästare för social- och hälsovården i Åbo.
På ärendelistan finns en ekonomirapport och prognos för årets budgetutfall. Den visar på ökade utgifter på 70 miljoner och minskade intäkter på 2,4 miljoner.
En gigantisk överskridning av budgeten.
— Nämnden kan diskutera ärendet men våra händer är bundna: det finns ingenting vi längre kan göra åt överskridningarna, säger Rantanen.
Från social- och hälsovårdsnämnden går ärendet vidare stadsstyrelsen och därefter till stadsfullmäktige, som knappast kan göra annat än bevilja tilläggsresurser till social- och hälsovården.
Rantanen utgår från att ärendet tas upp vid fullmäktiges septembermöte den 20.9.
Omskakad av den enorma summan
De senaste fyra åren har Elina Rantanen varit stadsfullmäktiges ordförande och därmed väl insatt i stadens viktigaste frågor.
Det kaotiska läget inom hälsovården skrämmer henne inte.
— I sig är jag inte överraskad över att hälsovården behövt mera pengar än budgeterat i år, men den enorma summan på 72 miljoner skakade nog om, säger Rantanen.
Borgmästare Minna Arve (Saml) har tillsammans med övriga stora städers ledande politiker gått hårt ut med att kräva att staten till fullo ska ersätta städernas coronakostnader.
Det tidigare statliga löftet om full coronakompensation har vacklat under de senaste veckorna.
För Åbos del utgörs coronakostnaderna inom hälsovården av kring 30 miljoner euro: för testning, smittspårning, gränsövervakning, vaccinationer med mera.
— Naturligtvis hoppas också jag på att staten ersätter kostnaderna. Men likväl står vi ensamma kvar med över 40 miljoners andra överskridningar, säger Rantanen.
De överskridningarna härstammar till exempel från ett ökat behov av specialsjukvård.
Personalbristen inom vården, som bland annat ledde till att Åbo stad i somras var tvungen att stänga avdelningar på stadssjukhuset, har lett till att man tvingats köpa vård hos sjukvårdsdistriktet istället.
Vårdare ska vårda, inte sköta byråkrati
För att råda bot på den akuta krisen på stadens hälsovårdscentraler arbetar man nu med ett åtgärdsprogram som ska vara klart inom några veckor.
Programmet handlar om att optimera processerna inom hälsovården och se till att arbetet görs så fiffigt som möjligt: läkare och vårdpersonal borde till exempel avlastas från administrativt arbete och fler stödande tjänster borde inrättas.
Men också fler vårdartjänster behövs för att beta av de långa köerna.
— Jag hoppas att politikerna i Åbo inser att det är kortsynt att säga nej till fler tjänster inom vården, trots att vi redan överskrider budgeten kraftigt. Med all tydlighet ser man ju nu vilka följderna blir om inte vårdkedjan fungerar, säger Rantanen.
Begränsat handlingsutrymme
Som politiskt ansvarig inom en sektor som är stadgad av lagar och förordningar är den biträdande borgmästarens handlingsutrymme relativt begränsat.
— Men det går att påverka hur vårdarbetet organiseras. Det jobbar vi med just nu, säger Elina Rantanen.
Om social- och hälsovården som planerat övergår från kommunerna till välfärdsområden under år 2023 blir den biträdande borgmästaren i Åbo ändå inte arbetslös.
— På mitt bord finns hela paletten av välmåendefrågor: förebyggande, kultur, motion, fritid. Där finns det mycket att göra också i fortsättningen, säger Rantanen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.