18 miljoner afghaner i behov av humanitär hjälp – Finlands flyktingpolitik fortfarande oklar
Massiva flyktingströmmar är att vänta efter talibanernas maktövertagande i Afghanistan i söndags. Enligt FN:s flyktingorganisation UNHCR kan miljontals afghaner fly landet efter att talibanerna har återupprättat sitt islamistiska välde.
— Vi talar om en humanitär kris av stora mått. UNHCR har vädjat till det internationella samfundet om fler donationer för att kunna hantera flyktingkrisen i Afghanistan, säger Katja Mannerström, chef för samhällsrelationer på Finlands flyktinghjälp.
Enligt UNHCR behövs det rejäl tilläggsfinansiering för att hantera den afghanska flyktingkrisen. Redan i juli slog UNHCR larm och påtalade behovet av knappt 286 miljoner euro för att klara av sina hjälpinsatser i Afghanistan.
— Det finns sedan tidigare omkring 5,2 miljoner afghanska flyktingar i Iran och Pakistan. Grannländernas kapacitet att ta emot fler flyktingar är begränsad. Det internationella samfundet och EU måste bära sitt ansvar, säger Mannerström.
Nya flyktingströmmar
I Turkmenistan, Uzbekistan och Tadzjikistan rustar myndigheterna för anstormande flyktingströmmar, men dessa länder har signalerat att de finns gränser för hur mycket de kan hantera. Tadzjikiska tjänstemän meddelade i somras att landet kan ta emot högst 100 000 flyktingar.
— UNHCR har inte uppdaterat sina rekommendationer efter söndagen, men redan i somras gick UNHCR ut med uppmaningen att alla flyende afghaner ska erbjudas skydd, säger Mannerström.
Finlands flyktinghjälpFinland har trots UNHCR:s rekommendationer avvisat afghanska asylsökande som skickades tillbaka till Kabul i somras. För en dryg månad sedan stoppades avvisningarna efter att Migrationsverket uppdaterade sina riktlinjer.
— Migrationsverkets nya anvisningar borde befästas och så borde de finska myndigheterna bevilja uppehållstillstånd till alla de afghaner som vistas i Finland och har fått avslag på sin asylansökan, säger Kaisa Korhonen, juridisk expert på Amnesty International.
De politiska besluten saknas
När SPT på tisdagen ber om en kommentar av inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna) hänvisar ministerns stab till regeringsrådet Eero Koskenniemi.
Planerar Inrikesministeriet något varaktigare beslut om ett stopp i avvisningar till Afghanistan?
— Det beslut som Migri har fattat är deras, och vi agerar enligt det. Just nu fokuserar vi på den konkreta evakueringen. Sedan måste vi försöka hitta en lösning på den långsiktiga situationen. En möjlighet är en europeisk lösning, med ett brett engagemang av EU. Det här måste diskuteras i Finland och i hela Europa, säger Koskenniemi.
Gäller det här även frågan om familjeåterföreningar?
— Som sagt finns inga beslut ännu. Migri agerar i enlighet med nuvarande lagstiftning. Eventuella ändringar som rör lagstiftningen – till exempel om familjeåterföreningarna ändras eller om det fattas något bredare beslut om inresa – måste behandlas skilt.
Enligt Koskenniemi avgörs frågan i sista hand i Bryssel.
— Det är givet att Afghanistan är en större fråga som måste behandlas inom EU. Då måste det även tas bred politisk ställning till Afghanistan och till hur man hjälper dem som lämnar landet, säger Koskenniemi.
Smidigare familjeåterföreningar
Finlands flyktinghjälp efterlyste på tisdagen humanitär hjälp och tydligare spelregler för familjeåterföreningar. Organisationen kräver också att Finland tar emot fler kvotflyktingar från Afghanistan.
— Kanada har meddelat att de tar emot 20 000 afghanska flyktingar. Deras ambitionsnivå kan tjäna som ett rättesnöre också för oss i Europa, säger Mannerström.
Vesa Moilanen/SPTEnligt Amnesty måste Finland se över sin hantering av familjeåterföreningar omedelbart.
— Finland skulle kunna sköta en stor del av förhören på distans utan att koppla in Finlands ambassad i New Delhi som hittills har skött dessa frågor, säger Korhonen.
Att fly från Afghanistan efter söndagens händelser i Kabul är lättare sagt än gjort. Talibanerna har meddelat att de nu kontrollerar alla gränsstationer och flygplatser i landet, vilket innebär att flyktvägen är avskuren för dem som vill lämna landet.
— För att lösa det här problemet borde det internationella samfundet skapa möjligheter som tryggar en säker flykt. Ett alternativ vore att bevilja humanitära visum. EU har hittills koncentrerat sin energi på åtgärder som håller flyktingarna borta. Den här attityden måste ändra, säger Korhonen.
Mikael Sjövall/SPT
Jean Lindén/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.