I dag har jordens befolkning förbrukat årets naturresurser – ”Frivilliga åtgärder har inte lett till betydande förändringar”
På torsdagen har vi människor förbrukat de förnybara naturresurser som jorden producerar i år.
Dagen kallas den ekologiska skuldens dag och grundar sig på en illustrativ beräkning av när mänskligheten har använt naturens resursbudget för hela året. Beräkningen görs av Global Footprint Network.
Enligt Världsnaturfonden WWF hade finländarna använt sin beskärda del av jordens resurser redan den 10 april. Man vet ännu inte hur coronapandemin har påverkat datumet.
Förra året inföll den globala ekologiska skuldens dag den 22 augusti, vilket var en förbättring på 24 dagar jämfört med 2019.
Orsaken var coronapandemin som starkt påverkade till exempel resebranschen.
Kirsi Salonen, verksamhetsledare för föreningen Eettisen kaupan puolesta, på svenska ungefär För etisk handel, säger att man måste hålla i minnet att coronapandemin har varit ett slags undantag.
Hon säger att den ekologiska skuldminskningen måste planeras genom beslutsfattande och inte ske på måfå till följd av krisläge.
— Den ekologiska skulden måste minska avsevärt varje år för att situationen ska kunna förbättras. Det räcker inte med att den stannar på någorlunda samma nivå, säger Salonen.
Arkiv/Stefan HolmströmTvå riktningar
Salonen säger att man under de senaste åren har kunnat urskilja att hållbar konsumtion har blivit allt trendigare.
Samtidigt har kännedomen om klimatkrisen blivit större. Enligt Salonen oroar speciellt ungdomar sig för miljön.
— Däremot syns inte fenomenet speciellt mycket i statistiken. Värdena förändras, men det syns inte i gärningarna, säger Salonen.
Som exempel nämner hon klädkonsumtionen. Klädkedjor som säljer begagnade kläder har blivit populärare, men samtidigt blir nätbutikerna med billiga modekläder allt fler.
Ändringar sker genom beslut
Salonen säger att dagen inte endast handlar om vad vi köper i butiken, utan hela vårt sätt att leva.
Åtgärder krävs av medborgare, beslutsfattare och företag samt investerare som investerar i företagen, säger Salonen.
Vanliga medborgare kan påverka väsentliga ting som uppvärmningen av bostad, hur man tar sig fram, vad man köper i butiken och vad man äter.
— Men de mest skadliga effekterna måste åtgärdas med hjälp av lagstiftning. Det finns bevis på att ett frivilligt ansvarstagande inte har lett någonvart, åtminstone inte till några betydande förändringar.
Dessutom framhåller Salonen att många av de produkter vi köper och använder i Finland har producerats någon annanstans. Produktionsutsläppen syns i produktionslandets statistik, inte i Finlands.
— Det är fortfarande möjligt att ändra riktningen genom stora strukturella beslut, konstaterar hon.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.