Jaga eller jaga bort vildsvinen – det är frågan i Svenskfinland

Enligt Naturresursinstitutet Lukes beräkningar fanns det cirka 3 400 vildsvin i Finland i januari. Det är ett enormt hopp från året innan, då uppskattningen var 1 400 individer.
Det förklaras främst med att Luke bytt metod för beståndsberäkningen. Den största skillnaden är att man nu använder uppgifter från fler år tillbaka då man uppskattar nuläget.
Men även om man bortser från bytet av metod, och att siffran 3 400 mer ska ses som riktgivande än som en sanning, verkar stammen växa. Klart är även att de flesta av vildsvinen finns i Östnyland och Sydöstra Finland.
Kommer med värmen
Mervi Kunnasranta, specialforskare vid Luke, konstaterar att vildsvinet inte är en främmande art. Arten har, efter en lång paus, återvänt över östgränsen till Finland för egen maskin.
— Men det finns ett politiskt beslut att begränsa stammen kraftigt. Risken för att vildsvinen ska föra med sig den afrikanska svinpesten är det stora problemet.
Afrikansk svinpest är en blödarfebersjukdom som kan sprida sig till grisar. Sjukdom har inte konstaterats i Finland, men det finns en oro att den ska vandra in med vildsvinen från Ryssland.
Kunnasranta säger att man i Finland inte slagit fast exakt hur liten man vill hålla stammen.
— Vildsvinen förökar sig snabbt. Det enda som effektivt begränsar dem är klimatet. De gillar inte kyla eller mycket snö. När det blir varmare här kommer de att bli fler, även om vi jagar dem.
Borgåbo jagar gärna
En som gärna har några vildsvin inpå knuten är spannmålsodlaren Mathias Wiksten i Borgå. Vildsvinen dyker upp vid hans utfodring några gånger per månad.
— Det är en grupp på 20 vildsvin – 15 små och 5 stora – som ”tvinnar runt” här i södra Borgå. Men de har blivit färre. I fjol var de dubbelt så många.
Det är för jaktens skull som Wiksten utfordrar vildsvinen. Han brukar skjuta ungefär fem djur per år. Men att vildsvinen i grannskapet är klart färre än i fjol beror mest på att en del av dem bytt område.
Mathias Wiksten medger att vildsvinen delar folks åsikter. En del vill inte ha dem, medan de som är intresserade av jakt ofta är mera positivt inställda.
— Jag har nog gärna en liten grupp vildsvin här. Men de får inte bli för många, som i Sverige där man har problem med dem, säger han.
I fjol gick vildsvinen åt Wikstens nypotatisland och ett par grannar råkade ut för samma sak. I år har hans odlingar fått vara i fred.
Nej tack i Österbotten
Tomas Långgård, ordförande för Österbottens svenska producentförbund, säger att förbundets åsikt är att vildsvinen inte ska finnas i Österbotten.
Långgård konstaterar att vildsvinen verkar öka i antal. De finns i Kristinestads- och Närpestrakten och har även fastnat på viltkameror i Malax. Enstaka individer har observerats ända uppe i Pedersöre- och Karlebytrakten, och farhågan är att vildsvinen ska sprida sig.
— De för inget gott med sig. Den afrikanska svinpesten är ett stort hot och vildsvinen förstör odlingar. Vi ser vilket problem vildsvinen blivit i Sverige, och vi har uppmanat de lokala jaktklubbarna att jaga dem, säger Långgård.
Jaktchef Stefan Pellas vid Finlands viltcentral i Österbotten säger att man inte vet hur många vildsvin det finns i Österbotten.
Men där man tidigare mest observerade enstaka djur i landskapet finns nu indikationer på att vildsvin etablerat sig framför allt i Lappfjärd i Kristinestad samt i Närpes.
Enligt de rapporter Pellas fått skjuts det bara 2–4 vildsvin per år i landskapet.
— Om det skjuts en kull ökar den siffran förstås genast. Vårt mål är ett vildsvinsfritt Österbotten, säger Pellas.
Lugnt i sydväst
I Egentliga Finland är vildsvinsläget lugnt, säger viltplanerare Jörgen Hermansson vid Finlands viltcentral.
För 5–6 år sedan hade man en liten vildsvinstopp i landskapet. Viltcentralen kampanjade då aktivt för att minska stammen. Då sköts det fler djur, främst kring riksväg 8 i Virmotrakten.
— Sedan dess har det inte hänt något dramatiskt med stammen. Det skjuts kanske 6–7 vildsvin per år i landskapet och det kommer in en del observationer.
Nu är det den stora hjortstammen som man försöker hålla koll på i Egentliga Finland. Alla viltkameror och vaktande jägare gör att man samtidigt har bra koll på om vildsvinen åter skulle börja öka i antal.
— Vi har nog väldigt bra känselspröt. Visserligen är vildsvinen bra på att gömma sig, men snön gör att vi nog märker dem, säger Hermansson.
Mervi Kunnasranta vid Luke säger att institutet, tack vare den nya mätmetoden, småningom kommer att kunna presentera beräkningar av antalet vildsvin i de olika regionerna.
Jean Lindén/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.