60 år med Korpo Hembygdsförening firades stort – och i kikaren har man minst 40 år till
— Sextio år av minnen, aktiva Korpobor, evenemang och talkotimmar – det är värt att fira, komma ihåg och berätta.
Så började Korpo Hembygds-förenings vice ordförande Maarit Munkki sitt hyllningstal till gästerna, många av dem tidigare aktiva medlemmar i föreningen, på föreningens 60-årsjubileumsfest.
För 60 år sedan hade Korpoborna ordnat en historisk utställning och det blev startskottet för det som senare skulle bli Korpo Hembygdsmuseum och Korpo Hembygdsförening. Viljan att bevara och visa upp livet i Korpo i gamla tider var stark.
Församlingens drängstuga, en stockbyggnad som i dag är nästan 200 år gammal, var början på Hembygdsmuséet och framför den firades invigningsfesten med kaffe och skorpor år 1965. Nobelpristagaren Ragnar Granit höll då invigningstalet.
30 år senare flyttades även Markomby Idas stuga till Hembygdsgården. Huset fungerar idag som föreningens möteslokal, men kan också hyras för olika fester och evenemang.
Ida-Kajsa JohanssonKorpo Hembygdsförening firade sitt 60-års jubileum den varmaste sommardagen hittills 2021. Termometern markerade över 30 grader och många uppskattade nog den svaga brisen i skuggan på Hembygdsgårdens tun.
Gästerna blev bjudna på välkomstskål, salt bit, kaffe och chokladtårta. Ordförande Mia Lagström uppmanade gästerna att tala om gamla minnen och om tiden då Hembygdsmuséet byggdes.
Festtalet hölls av kaplan Esa Killström, som betonade vikten av att känna sin historia, att historien gör oss till dem vi är idag. Korpo Hembygdsgård erbjuder en inblick i hur människorna levde förr, hur våra förfäders vardag kunde se ut. Vilka sysslor de gjorde, hur de dekorerade sina hem, och vilken kunskap som behövdes för att klara vardagen.
Ida-Kajsa JohanssonNu siktar Korpo Hembygdsförening på 100-års jubileum, men innan dess hinner man ännu med mycket verksamhet.
Lagström berättar att hembygdsföreningen som bäst håller på göra sin budget mera transparent, och satsar även på att digitalisera sina gamla arkiv. Samtidigt ser man också över vilka saker som är värda att spara.
— Via arkiveringssystem får vi koll över vad vi har, och sen kanske börja ha en del i lager och färre saker framme, med lite mindre utställningar.
Enligt Lagström är det lite av ett allmänt fenomen i museivärlden att se över sina samlingar just nu. Speciellt har föremåls historia fått mera betydelse, och man vill gärna spara på sådant som har bygdehistoria bakom sig.
Lagström betonar även vikten av medlemmarnas stöd, både ekonomiska och fysiska i form av talkoarbete. Utan medlemmar skulle det inte gå att upprätthålla ett Hembygdsmuseum i Korpo. Hon har förståelse för att folk ogärna vill binda sig för längre tider, och uppmuntrar därför intresserade av att ställa upp på engångtalkoarbete i mån av möjlighet, eftersom även den minsta hjälpen är en stor hjälp för hembygdsföreningen.
Ida-Kajsa Johansson
Lukas Söderqvist/ÅU
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.