Skolpsykologerna och kuratorerna flyttar till välfärdsområdena – ”Rädslan är att man drunknar i hälsovården”
Kuratorerna och psykologerna inom elev- och studerandevården övergår från kommunerna till välfärdsområdena från och med den första januari 2023.
Niina Kypärä är en av de sammanlagt tio skolpsykologerna i Vasa. Kypärä säger att skolpsykologerna gärna skulle stanna under kommunernas ledning.
– Personligen ser jag fördelar med att stanna när det gäller skolpsykologernas förebyggande arbete och att erbjuda stöd med låg tröskel. Faran är att vårt arbetsfält blir större när vi går över till välfärdsområde.
Kypärä ser också utmaningar med den tajta tidtabellen för övergången.
Elevvården efter social- och hälsovårdsreformen
- Kuratorerna och psykologerna inom elev- och studerandehälsovården flyttas från kommunerna till välfärdsområdena den 1 januari 2023.
- Välfärdsområdena ansvarar för arbetsledningen.
- Enligt lagförslaget till social- och hälsovårdsreformen föreslås att psykologer och kuratorer främst arbetar i skolors och läroanstalters utrymmen.
- I remissbehandlingen uttryckte flera instanser oro för elevvården och motsatte sig förflyttningen. Oron gällde främst att det förebyggande arbetet skulle bli lidande.
- Enligt Institutet för hälsa och välfärds och Utbildningsstyrelsens enkät från 2019 finns det kommuner med upp till 2 000 elever per psykolog.
- Efter social- och hälsovårdsreformen får en skolpsykolog ha max 780 elever.
- Finlands Psykologförbunds rekommendation är 500 elever och tre arbetsenheter per skolpsykolog.
I Österbottens välfärdsområde diskuterar man nämligen att göra övergången lite tidigare – troligen redan den första januari 2022 eller den första augusti 2022.
I höst ska ett beslut tas, säger Pia-Maria Sjöström, sektordirektör för barn, unga och familjer i Österbottens välfärdsområde.
Enligt Sjöström har folk accepterat att det här kommer att ske, men bekräftar att det råder viss oro bland skolpsykologer och skolkuratorer.
– Den stora rädslan är att man drunknar i hälsovården och inte har tid att arbeta med det förebyggande arbetet.
SPTLättare rekrytering
Sjöström ser ändå flera positiva saker med förändringen.
– Rekryteringen av skolpsykologerna kan kanske bli enklare och samarbetet mellan psykologer, kuratorer och den övriga elevvården bättre.
Sjöström säger att det för tillfället finns stora variationer i elevvården mellan kommunerna och att man behöver se över möjligheten att göra elevvården mer enhetlig.
– Fördelningen blir tydligare när man inte kan göra på tretton olika sätt och det finns kanske inte samma risk då för unga att falla mellan två stolar.
Sofie Fogde/SPTSamarbete mellan välfärdsområde och skolan
Marina Kinnunen, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt, tror också att flytten av skolpsykologer och skolkuratorer från kommunerna till välfärdsområdena kommer att få positiva följder.
– I kommuner som bara haft en skolpsykolog har den personen inte så många kollegor. Men nu när de blir del av en större organisation kommer de att ha ett bra kollegialt stöd och kan hjälpa varandra.
Enligt Kinnunen kommer samarbete att vara väldigt viktigt.
– Vi måste ha ett bra samarbete med utbildningssidan. Det är viktigt för barn och unga att det här samarbetet fungerar bra.
Jennifer Granqvist/SPTInte bara på papper
Men på Finlands svenska lärarförbund (FSL) är man oroliga.
– Man säger att det bara ändrar på papper, men vi är orolig att det blir en försämring av tillgången på elevvårdstjänster och att tröskeln för unga att få hjälp blir högre, säger Inger Damlin, ordförande för FSL.
Damlin säger att det känns som om man inte lyssnar på skolfolket när man flyttar bort tjänsterna från kommunerna och att hon hoppas att man gör det nu när man ska forma nya modeller.
Damlin säger att det är riskfyllt att bygga upp något nytt när samhället samtidigt ska ta sig ur coronakrisen.
– Jag är inte negativ till förändring, men jag vet att det tar länge att köra in ett nytt system.
Mikael Sjövall/SPTBehandling i skolan
Finlands Psykologförbund, föreningen Skolkuratorer och Undervisningssektorns fackorganisation OAJ har redan tidigare meddelat att de motsätter sig flytten av elevvården till välfärdsområdena.
Psykisk Hälsa Finland stöder däremot övergången och är av åsikten att den innebär att barn och unga kommer att ha bättre tillgång till stöd i sin vardag.
– Vår utgångspunkt är att det är viktigt att man får stöd och hjälp, men också behandling för psykisk ohälsa i skolan. Och just nu fungerar det inte så bra, säger Kristian Wahlbeck, psykiater och forskningsprofessor på Psykisk Hälsa Finland.
Wahlbeck säger att trots att det finns skolpsykologer i skolorna har det inte gått att ordna behandling, som terapisamtal, i skolan. I stället har en remiss till specialpsykiatriska vården skrivits.
Remisserna till specialpsykiatriska vården har ökat med 300 procent under 2000-talet.
– Det är nödvändigtvis inte så många som behöver specialpsykiatrisk vård, utan orsaken till ökningen är att tillgången till tjänster i skolorna inte finns, säger Wahlbeck.
Vilhelmina Öhman/SPT500 per skolpsykolog
Många unga i dag lider av ökad psykisk belastning, ångest och depression. Skolpsykologen Niina Kypärä i Vasa säger att man har sett att det har varit ett svårt år för barnfamiljer och hon hoppas på mer resurser till elevvården.
Efter social- och hälsovårdsreformen får en skolpsykolog ha max 780 elever. Kypärä hoppas att den gränsen ska hållas i hela välfärdsområdet och att rekryteringen kommer att lyckas.
– Naturligtvis bör det noteras att rekommendationen från Finlands Psykologförbund är 500 elever per skolpsykolog, vilket jag anser är idealiskt.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.