SPT 17.06.2021 18:15

I år var IB-linjen vid Mattlidens gymnasium den svåraste gymnasielinjen att bli antagen till i Svenskfinland. För att bli antagen som studerande där krävdes minst 8,58 i medeltal. Näst svårast var den allmänna linjen vid Vasa övningsskola som krävde ett medeltal på minst 8,50.

Det lägsta medeltalet för att bli antagen samt hur många som blivit antagna i den gemensamma elevansökan till gymnasierna offentliggjordes på torsdagen (se fakta).

Andra gymnasier som det var svårt att komma in på i år var Gymnasiet Grankulla samskola (8,25) och Katedralskolan i Åbo (8,00).

Mattlidens gymnasium är det gymnasium som tar in flest nya studerande i år, totalt 225 stycken. Andra gymnasier som tar över hundra nya studerande i år är Ålands lyceum (140), Gymnasiet Lärkan (135), Tölö gymnasium (133), Jakobstads gymnasium (116) och Borgå gymnasium (110).

Totalt finns det 37 gymnasier i Svenskfinland, varav två ligger på Åland.

En komplex fråga

Frågan om medeltal och antagningsgränser väcker känslor. Det finns de som anser att medeltal blir ett sätt att rangordna ungdomar, vilket kan skapa stress och ångest. Enligt Gunilla Holm, professor i pedagogik vid Helsingfors universitet, är frågan komplex.

— Medeltalet i sig spelar ingen roll, kommer man in på gymnasieutbildning med lågt medeltal kanske man inser att man kommer behöva jobba hårt för att klara sig bra. Krav kan vara en bra faktor för att sporra elever, förutsatt att kraven inte blir för hårda. Muntlig och skriftlig feedback är viktigt, men betyg kan vara bra för att hålla kolla på hur man själv presterar, säger Holm.

I Finland vill Holm absolut inte se en skiftning mot den asiatiska skolmodellen, där det är a och o att prestera på hög nivå.

— Ett sådant system är väldigt tungt för elever och lärare men också för familjen. Många elever i de länder där prestation är avgörande går utöver den vanliga skolan även i skola på kvällarna och det kan bli väldigt dyrt. Lärande framför prestation.

Däremot finns det andra problem inom den finska skolmodellen.

— Det största problemet är folk som inte studerar vidare alls eller avbryter studierna i förtid. Men man måste också komma ihåg att man kan gå den långa vägen till utbildning i Finland, säger Holm.

Låt blommorna blomma

Enligt Mikael Nygård, professor i socialpolitik vid Åbo Akademi i Vasa, har diskussionen om huruvida talang bör premieras eller om alla ska behandlas lika oberoende av nivå hängt med sedan enhetsskolan infördes i Finland på 1970-talet.

— Det är en bra fråga, men ur ett samhälleligt perspektiv kanske man ska låta de blommor man har blomma, säger Nygård.

Att elever behöver tänka på prestation redan under högstadietiden för att senare kunna komma in på gymnasiet kan få konsekvenser.

— Jag tror helt klart att det kan leda till att ungdomarna får en omedveten strategisk inställning till livsval, livsval som de kanske inte ens borde behöva ta i ung ålder. Detta kan också betyda att stress och illamående sprider sig nedåt i åldersgrupperna. Jag tror inte att det här är en bra utveckling, den kan få ödesdigra konsekvenser för samhället jämfört med tidigare jämlikhetstänk, säger Nygård.

Svårt att mäta

Att läroplikten numera består av lagstadgad utbildning upp till 18 års ålder öppnar upp möjligheten att utforma ett nytt antagningssystem, anser Finlandssvenska skolungdomsförbundet.

— I och med den nya läroplikten borde man kunna komma in dit man vill. Sedan kan ju inte alla gå i samma skola, så man måste förstås ha ett system. Men man borde beakta mer än bara medeltalet, säger Alexandra Wegelius, ordförande på Finlandssvenska skolungdomsförbund (FSS).

Finlands Svenska Skolungdomsförbund

FSS lyfter också fram att många faktorer i skolmiljön är svåra att mäta med enbart sifferbetyg.

— Systemet just nu fokuserar väldigt mycket på siffror även fast det finns många saker som är svåra att sätta betyg på, säger Wegelius.

Henri Forss/SPT

Rico Liljedahl/SPT

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln