Förflytta dig till innehållet

Flera flyttade från Nyland till Egentliga Finland under coronaåret

Jan-Ole Edberg
folk i farten på gågatan
Fler flyttade till Egentliga Finland från Nyland i stället för tvärtom år 2020. Arkivbild.

Inflyttningsöverskottet från Nyland snabbar upp befolkningstillväxten i Egentliga Finland, visar en färsk rapport av FCG-Perlacon som Egentliga Finlands landskapsfullmäktige fått ta del av.

Befolkningstillväxten i Egentliga Finland snabbades upp avsevärt under år 2020 tack vare migration och flera födslar.

Den tydligaste enskilda faktorn bakom den ökade befolkningstillväxten var Egentliga Finlands inflyttningsöverskott från Nyland.

– Under coronaåret skedde en helomvändning i migrationen mellan Nyland och Egentliga Finland. Egentliga Finlands utflyttningsöverskott till Nyland som år 2019 uppgick till över 500 personer, förvandlades i och med coronaåret till ett inflyttningsöverskott på 250 personer, säger Antti Vasanen, chef för informationstjänster på Egentliga Finlands förbund.

Ökningen i Åboregionen var fortsättningsvis helt klart den snabbaste i landskapet.

Även kranskommunerna har dragit nytta av inflyttningen.

Scenario: Dyster ekonomi om inte vårdreformen går igenom

Statliga stöd lyfte kommunernas ekonomi under coronakrisen. De flesta kommuner i Egentliga Finland landade på ett överskott i boksluten för 2020.

Men coronastöden är en andningspaus och löser inte kommunernas problem. Snarare skjuter de upp behovet av att lösa dem.

Sju kommuner i Egentliga Finland kommer att uppvisa ett underskott i budgeten i år, förutspår FCG-Perlacon. Redan år 2025 förutspås hälften av kommunerna uppvisa ett underskott.

Det största hotet vilar över Åbo stad — enligt prognosen skulle man ha ett underskott på över 37 miljoner år 2025.

Enligt rapporten skulle social- och hälsovårdsreformen minska kommunernas underskott avsevärt i och med att ansvaret för att finansiera social- och hälsovårdtjänster övergår till staten.

Detta skulle framgå tydligast i Åbo — där förutspås stadens ekonomi förbättras med 30 miljoner om reformen går igenom.

– I stället för att granska enbart kommunernas social- och hälsovårdsutgifter bör man titta på helheten i regionen. Med tanke på kommunekonomins livskraft är medborgarnas helhetsbeskattning och därmed köpkraft viktiga, säger landskapsdirektör Kari Häkämies i ett pressmeddelande.

FCG-Perlacon rapport bygger på kommunernas färska ekonomisiffror samt skatte- och befolkningsprognoser. Den beskriver läget i dag utan att beakta anpassningsåtgärder.

Två möjliga scenarier har tagits fram utgående från informationen: ett som inkluderar reformen och ett som inte gör det.

Översikten ”Landskapets tillstånd” behandlar utöver teman som rör kommunekonomi och befolkning även den senaste tidens befolkningsutveckling i Egentliga Finland samt kulturmiljöns status i landskapet.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter