Emilia Örnmark 05.06.2021 05:00

Det är några dagar kvar till årets dimission i Kimitoöns gymnasium (KÖG), då ÅU träffar rektor Ben Johansson. Han är mitt uppe i planerandet av avslutningen och har fullt upp med att fundera över hur arrangemangen kan genomföras enligt rådande restriktioner.

Även i år blir det en annorlunda dimission, utan publik. Men för Johansson finns fler ingredienser som gör det här annorlunda: det här blir hans sista avslutning som rektor för Kimitoöns gymnasium, innan han går i pension.

De utmaningar coronan hämtat med sig har dock delvis överskuggat faktumet att karriären nu kommit till sitt slut, liksom den har överskuggat all verksamhet det senaste dryga året.

– Undervisningen har ändrat radikalt, och vi har ju haft perioder på distans. De traditionella programpunkterna som avslutning, julfest och middagar har uteblivit. Det har känts tomt, säger Johansson.

Han lyfter dock fram att de studerande som nu utexamineras faktiskt har missat allt avvikande program som hör sista året till.

Johansson betraktar distansperioderna som tunga. Han berättar om den stora glädjen hos elever och personal då en distansperiod varit över och alla fått träffas igen.

Liksom i andra skolor finns det studerande i Kimitoöns gymnasium som klarat distansperioderna bra eller till och med bättre än närstudier, och så finns det de som klarat det sämre.

Start i Dragsfjärds kommun år 1986

Det här är Johansson 13:e år som rektor i KÖG, även om han jobbat 33 år i byggnaden. Han är född i Nagu, men har gått i skola i Dalsbruk och tagit studenten vid Kimito samgymnasium i Amosparken.

– Jag anställdes från början av Dragsfjärds kommun år 1986 för att skriva en kommunal läroplan. Den skrevs på en skrivmaskin med en liten textruta, och det kändes då väldigt modernt. Då hade vi ringmappar för läroplanen vilket möjliggjorde att sätta till blad då man ändrade i planen. Olika ämnen hade olika färger, berättar Johansson och jämför med dagens digitala värld med avancerade program och molntjänster för det här.

Den digitala utvecklingen är, frånsett coronans effekter på skolvärlden, den största förändringen under Johanssons karriär. En annan stor förändring han nämner är att bredden av gymnasiets allmänbildande roll smalnat av något i och med ämnesrealproven och specialiseringen på färre ämnen.

Under åren har Johansson också noterat att kunskaperna i engelska ökat, liksom kraven. Även om den allmänna kunskapsnivån i ämnet har stigit finns de studerande som blir efter.

”Jag har alltid tyckt om att undervisa”

Johanssons undervisningsämnen är matematik, fysik, kemi och även i it har han undervisat.

– Jag har alltid tyckt om att undervisa, säger Johansson och är glad över att de administrativa rektorsuppgifterna inte tar all arbetstid i ett litet gymnasium.

Antalet studerande har det här läsåret varit cirka 60, men för tio år sedan närmare 80. Då årskullarna varit stora har studerandeantalet tillfälligt överskridit 100.

En tredjedel av arbetstiden har Johansson fått undervisa, och är glad att han på så sätt inte förlorat kontakten till de studerande. I Kimitoöns gymnasium känner alla varandra.

Att år 2008 tillträda som rektor bland sina jämbördiga kolleger och plötsligt byta roll fann Johansson som utmanande.

– Kollegerna gör det lätt att trivas och jag har haft deras stöd hela tiden. Det är trevligt med de utmaningar rektorsrollen kommer med.

Johansson för gärna fram sin uppskattning för samarbetet med all övrig personal och med de förtroendevalda för deras stöd och omtanke om det lokala gymnasiet.

Kommer att minnas de studerande som kämpat

Än så länge har Johansson inte riktigt tillräckligt mycket distans för att kunna prata om minnen från tiden som rektor, men han tror i alla fall att de avvikande programmen i skolan kommer att stanna kvar hos honom som fina stunder.

– Och då någon studerande som man tvivlat på, kanske någon med läs- och skrivsvårigheter, klarat studentexamen och överträffat sig själv. Det är minst lika roligt som då någon högpresterande får fina betyg.

Emilia Örnmark

Hur har ungdomarna förändrats under din tid?
– Ungdomar är alltid ungdomar. Men en stor förändring är att de i dag får mycket intryck från alla håll. Det är utmanande.

Johansson har noterat att numera görs allting snabbare, snarare än att man tar en sak åt gången och lär sig den grundligt. Kunskapen bearbetas inte längre på samma sätt.

– Speciellt djupt eller länge funderar man inte på någonting. Långsiktighet har gått mot snabba ryck.

– Nu är hela världen närvarande. Det är svårt att veta vad som är viktigt, vad som kan sorteras bort. I skolan funderar man hela tiden hur man ska hantera det här.

Kunde KÖG bli tvåspråkigt?

Under de senaste åren har diskussionen om att Kimitoöns gymnasium kunde vara tvåspråkigt för att locka fler studerande lyfts fram med jämna mellanrum. Johansson har dock svårt att se hur en sådan modell kunde lyckas.

– Det är viktigt med utbildning nära, det vore bra om gymnasiemöjligheten kunde erbjudas också finskspråkiga. Men för att det ska fungera är det nog mycket som ska lösas.

Johansson nämner allt från krångliga termer i realämnen till att lärarna då borde vara starka i bägge språken.

Ska njuta av dagsljus och natur

Nu är det glada pensionärsdagar som väntar Ben Johansson. Han ser det som tryggt att lämna över rodret till sin efterträdare Bob Karlsson.

– Än så länge är det faktiskt öppet vad jag ska göra. Men jag kommer nog att fylla min tid, säger Johansson, som ser fram emot att själv få bestämma vad han ska göra och när.

Han ska passa på att vara ute, gärna i skogen, under dygnets ljusa timmar, vilket den mörka årstiden inte alltid är möjligt om man jobbar kanslitid. Också i skärgården utanför Nagu ska han vistas mer.

– Och så ska jag nog lära mig något exotiskt språk, funderar Johansson.

Emilia Örnmark
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln