Saarikko: Det är helt klart att coronan har behandlat oss ojämlikt – trots lågt nationellt stöd hoppas Centern på bra kommunalval
Trots det svalnade nationella stödet är Centern det parti som har flest uppställda i kommunalvalet. Med nästan 7 000 kandidater litar partiet på att de ska fortsätta vara starka i regionerna.
Centern lever tuffa tider efter regeringskollapsen, regeringsförhandlingarna och ordförandebytet. Nuvarande ordförande Annika Saarikko säger att den senastetiden har varit exceptionell på många sätt, speciellt med tanke på coronapandemin och framflyttandet av valet.
– Vi har varit tvungna att ta en dag i taget, men nu ser läget lite ljusare ut.
Saarikko, som nyligen gav över sin post som vetenskaps- och kulturminister till partikollegan Antti Kurvinen, säger att hon på nära håll sett hur coronapandemin påverkat människors levebröd. Speciellt kulturutövarna har haft sina inkomster hotade i över ett års tid.
– Det är helt klart att coronan inte påverkat människor jämlikt, en del har haft det väldigt mycket sämre ställt.
För att komma ur pandemin och få de mest utsatta på fötter igen ser Saarikko två lösningar. Den första handlar om vårdköerna.
Regeringen har beslutat att vårdköerna i rask takt måste jobbas undan. Vårdköerna finns inom kommunerna och sjukvårdsdistrikten som därför kommer att behöva tilläggsresurser för det kommande arbetet.
Den andra lösningen är att stärka kommunernas roll inom sysselsättningstjänsterna.
– Det bidrar till att kommunerna inte bara behöver dras med de negativa sidorna av arbetslösheten utan att de också ska ha verktygen att stödja människor som behöver komma ut på arbetsmarknaden.
Sysselsättningen bidrar både till individens välbefinnande och till kommunens livskraft. Saarikko säger att sysselsättningspolitiken är det som måste satsas på under tiden efter coronan.
Kommunerna i behov av vårdreform
Stiftelsen för kommunal utveckling undersökte den kommunala ekonomins framtid i rapporten Kuntien talous ja rahoitus som kom ut 2019. Då var utsikterna inte speciellt goda. Det konstaterades att kommunernas ekonomi är i gungning och att det behövs en förändring.
Saarikko säger att vårdreformen kommer att minska kommunernas tryck på att höja skatter och ta nya lån. De lagstadgade vårduppgifterna utgör på många håll över hälften av en kommuns budget. Det är svårt att dra ner på dessa utgifter och därför säger Saarikko att en reform absolut är nödvändig.
– Det är rätt klart att kommunerna hamnar i ekonomiskt trångmål ju mera vi skjuter fram reformen. Befolkningen åldras och vårdkostnaderna stiger.
Hon säger att vårdutgifterna redan nu åsidosätter en hel del annan service som kommunerna kunde satsa på. Saarikko tror att kommunerna kommer att kunna satsa allt mer på bildning och att bygga upp livskraftiga strukturer efter vårdreformen.
Fleraktörskap nyckeln till framgång
En av de frågor som Saarikko säger att kommunerna kommer att behöva jobb hårt med i framtiden är barn och ungas välbefinnande. Det har varit på tapeten redan länge men coronapandemin har cementerat att det behövs ännu större satsningar på den här invånargruppen.
Elevvården är en central faktor i att försöka minska ungas marginalisering. Saarikko säger att det är viktigt att i framtiden se ett mångprofessionellt samarbete mellan hälso- och socialvården och utbildningssektorn.
– Vårt mål är att öka resurserna och minska på den enskilda expertens ansvar. För att uppnå det här har vi ökat psykologutbildningarnas platser så att vi får fler vårdexperter.
Saarikko lyfter också det riksomfattande programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE), vars bärande tema är fleraktörskap, som en viktig förnyelse. De så kallade LAPE-centren samlar tjänster för barn och barnfamiljer under samma tak.
I sin senaste tilläggsbudget riktade regeringen mera stöd till kommunerna. En stor del ska gå till skolornas vardag och tjänster för barn och unga. Kommunerna har redan tidigare fått riktat coronastöd men Saarikko poängterar att vi fortfarande befinner oss i en kris.
– När vi har återgått till närundervisning i skolorna har det kommit fram att de unga som haft problem under distansundervisningen kommer att behöva mer stöd.
Saarikko säger att det viktigaste i fråga om barn och unga är att servicekedjan fungerar. Hjälp ska fås genast, oberoende om det handlar om besök hos skolhälsovården eller en psykolog.
Större kompensation till markägare
Enligt grundlagens paragraf 15 är vars och ens egendom tryggad och inlösning av egendom måste ske mot full ersättning. Egendomsskyddet är en viktig fråga för Centern, men ordförande Saarikko säger att det ändå finns undantag där en kommun måste inlösa mark.
– I de här fallen ska man föra en ärlig och rättvis diskussion med markägaren. Inlösning måste på riktigt vara den absolut sista utvägen.
Under regeringsförhandlingarna bestämde man att lagen om inlösning ska förnyas. Centerns mål var då explicit att höja markägarens rättskydd. Lagen är nu under behandling och en central del av reformen är att markägare ska få en skäligare kompensation för inlösning.
I vilka fall är det befogat att kommunerna tvångsinlöser mark?
– Här litar jag på de lokala beslutsfattarnas omdöme om hur en sådan extrem situation ser ut. Vårt mål är att om man ändå hamnar i en sådan här situation ska kompensationen vara bättre än den är nu.
Frågor till partiledarna
Inför intervjuserien med partiledarna har SPT kontaktat fem olika aktörer i samhället som fått ställa en fråga till partiledarna.
Syftet har varit att inkludera allmänheten på ett bredare plan och öka kommunikationen mellan beslutsfattare och medborgare.
De fem aktörerna är Kommunförbundet, Finlands Svenska Skolungdomsförbund, Folktinget, Psykosociala Förbundet och Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund.
Kommunförbundet:Hur tar ni hand om tillräcklig finansiering för kommunal vitalitet, konkurrenskraft, återstående undervisning och välfärdstjänster efter social- och hälsovårdsreformen?
Finlands Svenska Skolungdomsförbund:Många unga uppger att de mår sämre nu än de gjorde innan coronapandemin, och redan då var statistiken dyster. På vilket sätt kan man konkret inom kommunerna se till att ungas välbefinnande tas i beaktande och inte blir marginaliserade till följd av pandemin?
Folktinget:Enligt vårdreformen kommer elevvården att överföras från kommunerna till de stora välfärdsområdena. Inom skolvärlden är man orolig över att dessa viktiga tjänster försvagas och flyttas bort från skolgemenskapen. Resurserna är otillräckliga redan i dag och det finns en oro för att de blir ännu svagare i framtiden. Om vårdreformen går igenom, hur kan man då trygga samarbetet mellan kommun och välfärdsområde vad gäller barns och ungas välbefinnande?
Psykosociala Förbundet:Hur vill ni som parti beakta och stödja de som annars har utmaningar i livet och som nu upplever att coronaepidemin försämrat läget ytterligare?
Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund:Grundlagens paragraf 15 tryggar vars och ens egendom, och om mark inlöses för allmänt bruk så ska det ske mot full ersättning som bestäms genom lag.
Trots det har det blivit allt vanligare att kommuner tvångsinlöser mark i förtjänstsyfte eller begränsar användningen av mark via planläggning. Hur kommer ditt partis kommunala förtroendevalda att agera i en situation där markägarnas grundlagsstadgade egendomsskydd ställs mot planläggarnas syn på behovet av exempelvis markförvärv eller skyddsområden?
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.