Emilia Örnmark 02.06.2021 08:30

I den kommunalvalsdebatt som Kimitoöns vuxeninstitut arrangerade på tisdagskvällen deltog samtliga elva grupperingar. Därför gavs anförandena i tur och ordning och begränsades till två minuter per fråga. Frågorna hade allmänheten lämnat in. Som moderator fungerade Torbjörn Kevin.

Antalet visningar för debatten på Youtube rörde sig under direktsändningen kring 55.

Skärmdump/Emilia Örnmark

Vad blir kvar efter vårdreformen?

På frågan om vilken sektor i Kimitoön som blir viktigast då kommunen i och med vårdreformen går miste om social- och hälsovården var kandidaterna rätt så eniga: bildningen och näringslivet lyftes fram.

Satu Zwerver (Gröna) nämnde speciellt kulturen och ansåg att den kommer att stiga till en viktigare position. Janina Kaita (Saml) ville i sammanhanget lyfta fram Kimitoöns gymnasium i den så viktiga bildningen, och tycker att kommunen kunde locka folk om gymnasiet vore även finskspråkigt, eller varför inte internationellt?

– Lappland och skärgården sägs locka mest turister till Finland. Har man dragit nytta av det här, undrade Maria Salo (KD).

Jonna Lappalainen (C) poängterade att förebyggande arbete kommer att bli allt viktigare för Kimitoön efter vårdreformen – med hälsofrämjande arbete kan man minska behovet av läkartjänster. Hon poängterade att det fortfarande finns Kimitoöungdomar som faller i ett svart hål, då det inte hittar en studieplats efter grundskolan.

Även Roger Thomander (Rörelse Nu) var inne på bildningsfrågor och tycker att barnen måste få mycket stöd i skolan, vilket också gäller dem med specialbehov. Vidare tycker han att det för näringslivet är viktigt med rappa tag gällande till exempel bygglovsprocesser.

Satu Söderström (Sannf) lyfte fram samarbete med företagen för att möjliggöra företagande. Även Janne Salonen (egen lista) lyfte fram näringslivet, och vikten av att Kimitoön får en kompetent näringslivschef med kontaktnät till företagen.

Tomy Wass (VF) åsikt är att det gäller för Kimitoön att koncentrera sig på det som blir kvar efter reformen och utveckla det.
– Bildningssektorn blir kvar som den enda stora sektorn, med långt över hälften av kommunens budget. Den strukturen är det säkert läge att se över i framtiden, säger Wass.

SFP:s Helena Fabritius ville inte ordna sektorerna i viktighetsordning, utan poängterade att alla har en viktig funktion.

– Det är viktigt att nya fullmäktige genast börjar jobba med att se över strukturerna, tycker hon.

– Allt handlar om människor. Viktigast är det att se till att barn, unga och äldre har det bra. Det ska finnas bra fostran, närmat och fritidsaktiviteter, svarar Eija Lang (FS).

Kimitoön är redan företagsvänlig

På frågan om hur Kimitoön kan bli mer företagsvänlig och få mer arbetsplatser var det fler som framhöll att kommunens påverkningsmöjligheter här är begränsade.

– Gott samarbete med befintliga företag. Smidig och aktiv planering och planering som stöder etableringar. Samarbete tjänstemännen och avdelningarna emellan, sade Fabritius.

Både Wass och Zwerver ville framhålla att Kimitoön redan är företagsvänlig. Wass exemplifierade med båtklustret i Dalsbruk där företagen stärker varandra.

– Kommunen kan bidra med infrastruktur, råd och hjälp, men företagarna är experter på företagsamhet, säger Wass.

– Lobba, jobba, gör det enkelt, summerade Thomander.

– Lyssna på företagen. Hjälp de företag som redan finns, säger Söderström.

Maria Salo tyckte att man ska ta vara på de äldre som har en önskan om att flytta från stan till landsbygden, och kanske bygga upp en de äldres by.

Bland andra Lappalainen och Kaita tycker båda att byråkratin för företag, som till exempel bygglovsprocesser, ska göras enklare.

Fler, till exempel Ann-Marie Kulla (SDP), tyckte att vid sidan av starthjälpen för företag är det viktigt att man följer upp hur det går för företagen och att stöd finns kvar även i fortsättningen.

Lappalainen lyfte här fram en fungerande dagvård, som måste kunna erbjudas också nattetid och på sena eftermiddagar. Också Kulla såg det här som viktigt och lade till att företagsamhet möjliggörs av smidiga skolskjutsar och hobbyverksamhet efter skolan för barnen.

Hur hålla skärgården levande?

Till näst fick kandidaterna ta ställning till vad deras gruppering ska göra för att skärgården ska hållas levande.

Kulla konstaterade att centralisering är en risk, medan närservicen är viktig. Om man behöver spara ser Kulla att man hellre skär ned på öppettider än att stänga enheter – ett alternativ som inte går ihop med strävan att locka inflyttare.

– Trots vårdreformen får vården inte vara för långt borta, säger Zwerver.

Som väntat var det många som här tog upp frågan om hur man får sommarstugan godkänd som fast boende: processen borde förenklas och lagtolkningarna ses över.

– Förbindelserna betyder mest, sade Kaita, som också var öppen för alternativet att digitalt hämta service till skärgården.

Det alternativet nämnde också Salo och Salonen.

Tillräcklig service, men även förbindelser var också Wass inne på. Han ondgjorde sig för skärgårdsbornas del gällande indragningshotet av sjöbevakningsstationen i Hitis och problemen kring förbindelsebåtsbryggans flytt i Dalsbruk.

Lappalainen tycker att skolan i Rosala borde utvecklas så att också finskspråkiga barn kunde gå här och att man eventuellt också kunde delta i gymnasieundervisning på distans härifrån.

– Det ska också kunna vara den vägen att man kommer till Rosala för att gå i en bra skola, säger Söderström.
Thomander förde i sammanhanget fram att sjukvård borde finnas dygnet runt på Kimitoön, så att man tidigare kan få vård, vilket skulle frigöra ambulansen för annat.

”Samarbetet fungerar”

Den sista frågan löd så här: Hur vill din gruppering förbättra samarbetsklimatet i kommunen?

Fler av kandidaterna, speciellt de sittande fullmäktigeledamöterna, ville framhålla att samarbetet fungerar bra politikerna emellan. Tomy Wass tycker det är dags att lämna pratet om dåligt samarbete: det är en felaktig bild som skapas i sociala medier och press.

– Tilliten mellan grupperna skapar tidvis problem, men samarbetet fungerar. Man kan inte alltid vara av samma åsikt eller ens kompromissa, men det är ett tecken på demokrati, säger Wass.

Medhåll får Wass från Fabritius och Salonen.

– Det ser värre ut på sociala medier än det är, vilket är tråkigt. Det kunde vara kanalen för att höra invånarnas tankar, men många förtroendevalda kanske nu undviker den, säger Fabritius.

Hon tycker vidare att de förtroendevalda bör lära sig känna skillnad mellan roller – nu händer det att politiker trampar in på tjänstemännens revir.

– Det är då vi inte är eniga som det lyfts fram. Det mesta är vi eniga om, säger Salonen.

Förmåga att kompromissa nämner bland annat Söderholm och Thomander, medan Salo, Lang och Lappalainen talar om respekt för andra.

– Samarbetet startade bra denna period, men sedan bröts förtroendet partierna emellan. Det viktiga är förtroendet, säger Kulla.

Zwerver säger i sitt anförande att det ännu finns att lära gällande användningen av sociala medier. Hon är för övrigt för också mer informella möten, och arbete i mindre arbetsgrupper.

– Diskussionen ska vara konstruktiv. Man borde komma med förslag i stället för att stjälpa andras, säger Kaita.

– Det gäller kunna förlåta och att ta andra i beaktande, säger Salo.

– Lyssna mera än du pratar. Vi är en och samma ö – det ska man alltid hålla i tankarna, säger Lappalainen.

Panelisterna fick också frågan om de anser att småbarnspedagogiken ska vara avgiftsfri, men sändningen bröts så att ÅU inte kunde ta del av allas svar på den frågan. Hela sändningen kommer snart att hittas på Kimitoöns Vuxeninstituts webbsida.

Emilia Örnmark
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln