Trivsam plats vid Aura å döptes till ”Fredrikas trappor” – i detta kvarter växte samhällspåverkaren och författaren upp
Det här gick snabbt. I slutet av januari gjorde Niina Ratilainen (Grön) en fullmäktigemotion om att Åbo stad bättre borde uppmärksamma samhällspåverkaren och författaren Fredrika Runeberg.
– Många gator och platser i Åbo har fått namn efter kända män. Det är hög tid att staden också lyfter fram betydande Åbokvinnors historia på ett jämlikt sätt, skrev Ratilainen.
Det gick inte längre än till maj, då Åbo stads namnkommitté godkände att trappan vid Rettigbrinken och museet Aboa Vetus Ars Nova ska heta Fredrikas trappor – Fredrikanportaat. Nu har namnet välsignats med ett tjänstemannabeslut av planläggningschef Paula Keskikastari.
Stefan HolmströmFredrikas trappor finns invid Biblioteksbron. Trapporna har inte en egentlig ”trappfunktion”, utan är en plats där man kan slå sig ned och njuta av en utsikt över ån.
Valet av plats är logisk: Fredrika Runeberg (född Tengström), bodde här då hon var barn, i det så kallade Klosterkvarteret. Hon var född i Jakobstad 1807 men familjen flyttade hit 1809.
Bara några meter från Fredrikas trappor finns också Jan-Erik Anderssons ljuskonstverk ”Fredrika Runeberg och punkten”. Konstverket, som är infällt i muren, avtäcktes 2007, då det hade gått 200 år sedan hennes födelse.
Daniel Nyblin/Museiverket & Stefan HolmströmPå museet Runebergs hem i Borgå välkomnar museivårdare Maria Kovanen nyheten om Fredrikas trappor.
– Nej så roligt! Ju mer Fredrika, desto bättre. Hon har blivit allt intressantare under hela 2000-talet, som en del av kvinnosaksfrågan, säger Kovanen.
Det finns många infallsvinklar om man vill bekanta sig med författaren och samhällspåverkaren. Man kan välja hennes romaner eller så ”Teckningar och drömmar”, säger Kovanen. Den sistnämnda består av ett flertal prosastycken med genomgående kvinnliga teman (1861).
Hennes receptbok ger en god inblick i husmoderns vardag i mitten av 1800-talet. Det något komiska är förstås att Fredrika så starkt förknippas med Runebergstårtan.
– Tårtan kom från Astenius bageri men Fredrika tyckte att hon inte kunde köpa sådana varje dag, så hon bakade själv, säger Kovanen.
Receptet antecknade hon i sin receptbok, som utgavs i tryck första gången 2005.
– I den kallar hon det Runebergs bakelse, inte en tårta.
Stefan HolmströmDet finns flera böcker om Fredrika. Maria Kovanen på Runebergs hem tipsar om Agneta Rahikainens ”Johan Ludvig & Fredrika Runeberg” (2003), en bildbiografi som synligt och tidigt lyfte fram också Fredrika. Därtill finns Merete Mazzarellas ”Fredrika Charlotta, född Tengström” (2008).
I sommar kommer en helt ny bok, ”Fredrika!”, av journalisten och författaren Leena Virtanen. Boken, tillsvidare ännu bara på finska, riktar sig till barn i åldern tre–sex år och bidrar ytterligare till att ge en mångsidigare bild av nationalskaldens hustru.
– Hennes man Johan Ludvig Runeberg var en kultfigur som lyftes på en piedestal, vilket innebar att hon länge fick vara i hans skugga, säger Kovanen.
Då man ser på helheten är Fredrika Runebergs produktion lika omfattande som mannens. Hon var också den första författaren som resonerade kring kvinnans ställning i hemmet och i samhället. Som om inte detta var nog så var hon också en trädgårdspionjär.
– Det är många som numera uttryckligen frågar om Fredrika då de kommer till oss, säger Kovanen.
Åbo brand och Johan Ludvig
Fredrika Tengströms far Carl Fredrik var tullförvaltare men blev senare finanskamrer. Det var därför familjen flyttade från Jakobstad till Åbo.
Modern Anna Margareta (född Bergbom) var en för sin tid bildad dam som hade gått i flickskola.
Fredrika växte alltså upp i ett bildat ämbetsmannahem och lärde sig läsa redan i fem års ålder. Hon fick gå i skola i Salmbergska flickpensionen.
Det var två stora katastrofer som sedan ledde till att det gick som det gick. Först dog fadern, sedan brann Åbo ned.
Fredrika flyttade med sin mor till Pargas, till det hus som i dag är känt som Fredrikastugan. Det var där hon träffade Johan Ludvig Runeberg, som också tagit sin tillflykt till orten. Resten är historia.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.