Sofia Westerholm/SPT 31.05.2021 19:00

För andra gången leder justitieminister Anna-Maja Henriksson Svenska folkpartiet (SFP) till ett kommunalval.

Den här gången har svängningar innan valet varit många. Coronaepidemin ledde till att valet sköts upp, en lösning som inte alla partier var fullständigt nöjda med. Kort därefter föreslog Sannfinländarna misstroende mot Henriksson.

I omröstningen i riksdagen gav ändå en klar majoritet av ledamöterna Henriksson sitt stöd, och än i dag är hon fast besluten om att valflytten var det enda rätta.

Under de senaste fyra åren har hon lärt sig mycket om vad det innebär att leda ett parti.

– Jag kände mig inte otrygg i rollen inför förra valet, men jag kan ändå säga att jag känner mig mycket säkrare och bekvämare nu, säger Henriksson.

Rekordandel kandidater

I valet 2017 ökade stödet för SFP med 0,2 procentenheter och partiet fick slutligen 4,9 procent av de angivna rösterna.

– Jag känner att vi nu har vind i seglen och min förhoppning är att vi på kvällen den 13 juni får ett resultat som börjar med 5, säger Henriksson.

En blick på Yles senaste opinionsmätning visar att partiet, som Henriksson säger, verkar ha vind i seglen. Mätningen gjordes i början av maj och då var stödet för SFP 5,3 procent.

– Vi har på ett nytt vis lyckats nå ut också till finskspråkiga och vi har breddat bilden av att SFP står för mer än bara svenskan, säger Henriksson.

Partiet ställer nu upp kandidater i en rekordstor andel av landets kommuner.

”Lyssna på de unga”

Henriksson säger att en viktig fråga för SFP är att trygga närservicen i hela landet.

– Det ska gå att leva och utvecklas både i städerna och på landsbygden.

Men för att kunna utvecklas behöver man må bra, och likt många andra oroar sig Henriksson för hur unga mår till följd av pandemin.

För att se till att unga inte marginaliseras efter pandemin behövs ökade satsningar i skolorna, säger Henriksson. SFP anser att det nuvarande antalet skolpsykologer och skolkuratorer inte är tillräckligt, och att det behövs fler mottagningar i kommunerna där unga med låg tröskel kan få hjälp.

– Dessutom är det ytterst viktigt att vara lyhörd och lyssna på de unga. Ofta tror vuxna att de vet bäst vad unga vill, säger Henriksson.

– Jag har själv två unga döttrar och jag har lärt mig att man som vuxen inte alltid har de bästa svaren.

Sofia Jern/SFP

Missförstådd förändring

Henriksson säger att många verkar ha missförstått regeringens tanke bakom att i samband med vårdreformen flytta skolpsykologerna och skolkuratorerna från kommunerna till de nya välfärdsområdena.

– Det verkar som att många tolkat att det innebär att de här personerna försvinner från skolorna, men så är inte fallet. Det handlar om en administrativ förändring, alltså att det på dessa personers lönespecifikationer står en annan utbetalare än tidigare, säger Henriksson.

– Vi är inom SFP väldigt måna om att eleverna i sin vardag inte ska lägga märke till denna ändring. Tjänsterna ska fortfarande finnas tryggt och nära i skolorna.

Henriksson utgår från att det inte kommer att bli ett problem att få samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena att fungera eftersom båda parterna jobbar mot samma mål.

– Båda jobbar för att kommuninvånarna ska må så bra som möjligt, och det är till fördel för båda om samarbetet fungerar bra.

Ökad sysselsättning ökar välbefinnandet

Också många vuxna mår sämre till följd av pandemin och Henriksson betonar att det inte finns ett enskilt knep för att lösa det problemet.

Ett av knepen hon förespråkar är att satsa på sysselsättningen, ett knep som enligt hennes parti hör till de viktigaste.

– Ökad sysselsättning leder till ökade skatteintäkter, vilket gynnar alla i kommunen. Dessutom mår de flesta individer bra av att känna att de gör något betydelsefullt och är behövda.

För att öka sysselsättningen behöver kommunerna skapa förutsättningar för företag att etablera sig och utvecklas i kommunen, säger Henriksson.

Dessutom betonar hon att regeringen för tillfället arbetar fram metoder som ska göra det lättare för personer som är delvis arbetsföra att komma ut i arbetslivet. Hon hoppas att såväl kommuner som privata företag alltmer kommer att få upp ögonen för metoderna framöver.

Ändring av inlösningslagen bereds

En kommunal fråga som väckt alltmer diskussion de senaste åren är frågan om kommuninvånarens rätt till tryggad egendom.

Enligt paragraf 15 i Finlands grundlag är vars och ens egendom tryggad, och om mark inlöses för allmänt bruk så ska det ske mot full ersättning som bestäms genom lag.

Trots det händer det att kommuner väljer att tvångsinlösa mark exempelvis i förtjänstsyfte eller för ny stadsplanering, och det har lätt till såväl tvister som rättsprocesser runtom i landet.

Mellan partierna går åsikterna isär om kommunernas rätt att tvångsinlösa privatägd mark borde begränsas eller inte.

I egenskap av justitieminister betonar Henriksson att ingen lag får strida mot Finlands grundlag och att medborgarnas grundrättigheter, såsom egendomsskyddet, är oerhört viktiga.

Hon säger att SFP:s linje är att markägarens rättigheter ska gå i första hand och betonar att det aldrig varit lagstiftarens avsikt att kommunerna skulle inlösa mark för att förkovra sin ekonomi.

Henriksson avslöjar också att det för tillfället inom Justitieministeriet bereds en lagändring i denna fråga.

– Egendomsskyddet är en viktig grundläggande rättighet. Vi bereder precis en ändring av inlösningslagen och mitt mål är att komma med ett lagförslag ännu detta år. Ett centralt mål i reformen är att förbättra markägarnas rättsskydd.

Sofia Westerholm/SPT

Dela artikeln