Europaparlamentariker är oroliga för Finlands rykte om stödpaketet inte godkänns i riksdagen
De tänker olika i många frågor men Europaparlamentarikerna som träffade pressen på måndagsmorgonen är alla oroliga över att röstningen om EU-stödpaketet, som ska dämpa den ekonomiska smäll som coronapandemin orsakat, skjutits upp i Finland.
Finländska Europaparlamentariker från Samlingspartiet, SDP, De Gröna och Centern närvarade på presskonferensen.
— Jag är väldigt orolig över att debatten om stödpaketet dragit ut. Vad mer kan man säga, säger Petri Sarvamaa (Saml/EPP) som också påpekar att pengarna redan är försenade.
PrivatEnligt den ursprungliga planen skulle omröstningen om EU-stödpaketet ha skett redan förra veckan. Omröstningen sköts dock fram eftersom debatten kring ärendet drog ut på tiden, främst på grund av att Sannfinländarnas riksdagsledamöter höll många och långa anföranden i plenisalen. Omröstningen om stödpaketet sker på tisdag i riksdagen.
Mauri Pekkarinen (C/Renew) säger att rätten att säga sin åsikt är en helig sak i Finland och kommer att vara det i framtiden också.
— Men i den här debatten har många flera gånger fått framföra sina åsikter, därför är den utdragna debatten konstig, säger Pekkarinen.
Miapetra Kumpula-Natri (SDP/S&D) säger att medlemsländerna har kommit fram till en sådan här överenskommelse och att det inte finns en plan B. Alviina Alametsä (Gröna/Greens/EFA) frågar vilka alternativen är och är orolig över Finlands rykte.
— Det har funnits många hypoteser om att Finland skulle fälla förslaget. Det skulle påverka Finlands rykte mycket negativt, säger Alametsä.
— Om det här förslaget faller får ingen pengar i det här skedet, allt försinkas, och det får skadliga ekonomiska effekter även för Finlands del, fortsätter hon.
Europaparlamentet sammanträder den här veckan och parlamentet har många frågor som ska diskuteras och som det ska röstas om.
Erik Sandström/SPTSlopa patenten för coronavaccin
En annan aktuell fråga i Europaparlamentet är världshandelsorganisationen WTO:s förslag att slopa patenten för vaccin mot covid-19 för att göra vaccinet tillgängligt för fler människor.
De flesta Europaparlamentariker som deltog i pressträffen var mycket positiva till WTO:s förslag – bland andra Alametsä stöder det varmt och säger att det handlar om global solidaritet.
— Jag är jättenöjd att man har lyft frågan om att patenten kan slopas för att hantera krisen och se till att alla kan få tillgång till coronavaccin i alla områden. Vi skyddar också oss själva från coronavirusvarianterna genom att vaccinera andra, säger Alametsä.
GrönaPekkarinen håller med Alametsä.
— Om det finns ett sätt att snabbt få till en lösning på det här globala problemet måste man ge efter, säger Pekkarinen.
Sarvamaa säger att han inte förstår logiken med att slopa patenträtten, men att han ska sätta sig in i frågan innan debatten.
Debatten om vaccintillverkarnas patentskydd har diskuterats under pandemin och speciellt nu när smittspridningen i Indien accelererat. Indien och Sydafrika föreslog för WTO i oktober att patentskyddet bör slopas för coronavaccin och förslaget har vunnit stöd bland flera utvecklingsländer.
Ändringar i WTO:s regelverk förutsätter enighet bland medlemsländerna. Europaparlamentarikerna kan inte säga om medlemsländerna kommer att nå enighet.
Europaparlamentet kommer att rösta om frågan först under nästa sammanträde i juni, som eventuellt kommer att hållas i Strasbourg.
Övriga frågor som Europaparlamentet kommer att rösta om den här veckan är finansieringen för ett klimatneutralt EU senast 2050, fortsatt finansiering för Erasmus-programmet och Creative Europa-programmet, vilket ska stöda kulturbranscherna i Europa efter coronapandemin.
Erik Sandström/SPTBakgrund: EU:s stödpaket
Europeiska unionens (EU) stödpaket Next Generation EU är en återhämtningsfond som består av totalt 750 miljarder euro. Pengarna ska delas ut till unionens medlemsstater för att dämpa den ekonomiska smäll som coronapandemin orsakat.
390 miljarder euro ska delas ut som direkta bidrag medan 360 miljarder euro delas ut i form av lån. EU finansierar stödpaketet genom att ta lån. Alla lån ska betalas tillbaka senast år 2058. När EU återbetalar lånen höjs medlemsstaternas betalningar.
Tillsammans med EU:s budgetram för åren 2021–2027 bildar stödpaketet en helhet på drygt 1 800 miljarder euro.
När överenskommelsen om stödpaketet presenterades i juli 2020 uppskattades det att Finland betalar 6,6 miljarder euro till återhämtningsfonden och får 3,2 miljarder euro från fonden. Sedermera har uppskattningarna om hur mycket pengar Finland får från fonden justerats nedåt, och den senaste uppskattningen från Finansministeriet är 2,7 miljarder euro.
EU:s stödpaket måste godkännas på nationell nivå av alla medlemsstater. I Finland överlämnade regeringen i slutet av januari en proposition till riksdagen om att godkänna stödpaketet. Riksdagen remitterade i februari ärendet till finansutskottet. Grundlagsutskottet och ekonomiutskottet lämnade utlåtanden om ärendet till finansutskottet.
I slutet av april slog grundlagsutskottet i sitt utlåtande fast att enkel majoritet i riksdagen inte räcker för att godkänna EU-stödpaketet. Enligt grundlagsutskottet krävs minst två tredjedelar av de avgivna rösterna för att riksdagen ska kunna godkänna stödpaketet.
I början av maj gav finansutskottet sitt betänkande i ärendet. Finansutskottet föreslår att riksdagen godkänner EU:s stödpaket.
Den 11 maj behandlade riksdagen ett medborgarinitiativ som krävde att det ordnas en folkomröstning om EU-stödpaketet. Riksdagen förkastade medborgarinitiativet efter omröstningen i plenisalen.
Den 11 maj började riksdagen också behandla regeringens proposition utifrån finansutskottets betänkande. Debatten kretsade bland annat kring huruvida stödpaketet blir en engångsföreteelse eller ett verktyg som EU använder fler gånger i framtiden. Det rådde också oenighet kring om Finland skulle förlora politiskt kapital i EU-sammanhang om man inte godkänner stödpaketet.
Av oppositionspartierna har Sannfinländarna och Kristdemokraterna meddelat att de motsätter sig EU-stödpaketet. I oppositionen har även Ano Turtiainen, som bildar sin egen riksdagsgrupp, och Harry Harkimo (RN) varit mycket kritiska till stödpaketet. Samlingspartiet har meddelat att dess ledamöter själva får välja hur de röstar om stödpaketet.
Enligt riksdagens ursprungliga tidsplan skulle omröstningen om EU-stödpaketet ske den 12 maj. Omröstningen sköts dock fram eftersom debatten kring ärendet drog ut på tiden, främst på grund av att Sannfinländarnas riksdagsledamöter höll så många och långa anföranden i plenisalen.
Sannfinländarna försökte också bordlägga ärendet till sommaren men riksdagen röstade ner förslaget. Proceduren präglades av oklarheter i riksdagens arbetsordning och vice talman Tarja Filatovs (SDP) agerande. Redan tidigare hade talman Anu Vehviläinen (C) beslutat att vice talman Juho Eerola (Sannf) inte får leda debatten om EU-stödpaketet på grund av misstankar om partiskhet.
Med undantag för tillfälliga avbrott höll riksdagens debatt kring EU-stödpaketet på dag och natt, tills den till sist avslutades den 15 maj. Omröstningen om stödpaketet ordnas den 18 maj, enligt information från riksdagen.
Vilhelmina Öhman/SPT
Mikael Piippo/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.