Förstör inte Åbos mest urbana badstrand – frågan om en vattenpark är större än den ser ut
Många Åbobor gnuggade ögonen då stans medier i slutet av april rapporterade om nya planer för Ispois badstrand (även känd som Uittamo badstrand).
Den är stadens bäst tillgängliga och mest urbana. Besökarantalet uppgår till över tiotusen per sommar.
Företaget Suomen vesipuistots ansökan om att anlägga en flytande vattenpark vid Ispoisstranden berör därmed en miljö som tusentals Åbobor har en relation till.
Ansökan höll på att klubbas igenom som ett tjänstemannabeslut i stadsmiljönämnden, men till all lycka tog nämnden frågan till behandling.
Nämndmedlemmarna reagerade såväl över den låga hyran för vattenområdet (350 euro per sommar) som på frågor som gäller strandens trivsel och funktionalitet (trängsel, användningen av bryggan och parkeringen).
Då nämnden ikväll igen ska behandla frågan igen väntas beslutet splittra de politiska grupperingarna.
Den flytande vattenparken är tänkt att byggas i anslutning till Ispoisstrandens enda brygga. Den kommer att blockera den fria användningen av bryggans norra del. Sommartid är det – redan utan vattenpark – mycket trångt på bryggan.
Bryggan används också av föreningen Turun Avantouimarits året om-badare och är mycket populär. Föreningen protesterar därför i ett utlåtande till stadsmiljönämnden emot att bryggan ska användas som enda genomgång till vattenparken.
Vattenparken är tänkt att vara öppen 1.5-30.9. Det är inte vinterbadarnas högsäsong, men föreningen – som enligt kontrakt med staden driver strandens kiosk- och servicebyggnad – är fullt på det klara med trängseln på bryggan sommartid.
Ispoisstranden är tack vare sitt centrala läge enkelt tillgänglig också för den som inte är bilburen. Ändå är strandens parkeringsplats under högsäsong ofta överfull. Bostadsbolag i grannskapet har protesterat mot planerna på vattenparken med hänvisning till parkeringsproblematiken: redan nu felparkerar badgästerna på bostadsbolagens områden.
Företagarens visioner om 10 000 – 20 000 besökare i vattenparken per säsong ökar trycket på p-platser. Beredande tjänstemän uppger att parkeringen ska asfalteras innan årets badsäsong – vilket möjligen ökar bekvämligheten men utökar inte antalet platser.
Därtill hänvisar tjänstemännen badgästerna att parkera på Augmentsparkens sandplan, för stadsborna också känd som naturskyddsområdet Katrinedals parkeringsplats. Den ligger på 900 meters gångavstånd från stranden.
Ur ett fyrkantigt perspektiv kan vattenparksplanerna se lockande ut: en ny attraktion för Åboborna, nytt företagande i staden, nya pengar i rullning, effektiviserad användning av stadsplanerat område. Sådant som schablonmässigt betraktas som utveckling och dynamik.
I den andra vågskålen ligger dock värden som det inte är lika lätt att sätta en prislapp på: stadsrummets trivsel, naturvärden, lättillgänglighet. Hur mycket är en icke-kommersialiserad, naturskön badstrand värd för stadens cyklande barn och ungdomar, barnfamiljerna som firar sommar i stan, året om-badarna som månar som sitt välbefinnande?
Det är svårt att mäta.
Det har betonats att största delen av både strand- och vattenområdet fortsättningsvis kommer att vara fritt tillgängligt, trots en eventuell vattenpark.
Uppenbart är dock att stranden får en ny karaktär. Om de förväntade besökarmängderna besannas kan trivseln försämras. Stämningen förändras kring ett av stadens populäraste tillhåll sommartid.
Ispois badstrand används inte av dem som har stadens tjockaste plånböcker. Då stadsmiljönämnden ikväll ska fatta beslut behöver man också ta ett socioekonomiskt perspektiv på förändringsplanerna. Urholkas (igen) ett av stadens tillgängliga allmänna områden? Vem är det som utestängs?
Den nationella intresseorganisationen Suomen Latu ry representerar utomhusmotionärer på en skala från paddlare och vandrare till skidlöpare och vardagsmotionärer. Organisationen lyfter envetet fram behovet av lätttillgängliga områden för okomplicerad vardagsmotion nära hemmet.
Oranisationen lyfter fram att finländarna oftare motionerar ute än inne. Frekvensen av promenader, cykelturer och till exempel bärplockning överstiger klart användningen av inomhusanläggningar.
Ändå är det ofta storstilade hallbyggen och arenaplaner som får störst uppmärksamhet i städernas idrottspolitik.
Vill man främja folkhälsan och de breda massornas motionsmöjligheter är det istället motionsspåren, cykelvägarna, badstränderna och grönområdena som behöver fokus.
År 2020 besöktes till exempel badstränderna Ispois, Ekvalla och Saaro udde sammanlagt över 52 000 gånger – enbart under badvakternas arbetstid. De totala besökssiffrorna är därmed mångfalt högre.
Då stadsmiljönämnden ikväll fattar beslut om en vattenpark i den trånga miljön kring Ispoisstranden är frågan större än den ser ut.
Området kring Ispoisstranden och Katrinedals naturskyddsområde är andningshål för tusentals stadsbor. Hur förändras deras utomhustrivsel av nya avgränsningar och asfalterade parkeringsområden?
Coronaåret har med all tänkbar tydlighet bekräftat efterfrågan på det enkla i närmiljön.
Låt alltså gärna Suomen Vesipuistot Oy bygga en vattenpark i Åbo men tänk till två gånger kring placeringen!
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.