Stiftelsernas roll oklar – ”Offentliga finansieringens roll bör utredas”
Kulturpolitiska forskningscentret Cupore har granskat stiftelsernas roll som finansiärer av den tredje sektorns organisationer på uppdrag av fem fonder. Analysen påvisar bland annat att den offentliga sektorns verksamhet som finansiär särskilt gällande svenskspråkiga kultur- och bildningsorganisationer kräver ytterligare utredning.
Enligt specialforskaren Maria Hirvi-Ijäs från Cupore är det viktigt att utreda varför den offentliga sektorn, som har ansvar för att språkliga och kulturella grundrättigheter förverkligas, inte stödjer svenskspråkig kulturverksamhet i den grad som uppfattas som självklar inom finskspråkig verksamhet.
— Det är möjligt att finlandssvenska aktörer inte har rutinen att söka finansiering också från andra källor.
Undersökningen visar skillnader mellan hur stiftelsernas roll ser ut på finskt och finlandssvensk håll, säger forskaren Maria Hirvi-Ijäs. Den jämförelsen görs nu för första gången. På finskspråkigt håll är relationen till det offentliga tydligare, säger hon.
— På svenskt håll tenderar de sökande att inte söka pengar från offentligt håll och stiftelserna bär ett annat sorts samhälleligt ansvar, säger hon.
På finskt håll används stiftelsepengar främst till utvecklingsprojekt och olika komplement till det man gjort med det offentliga stödet.
”Bräckligt bygga på privat”
Granskningen har gjorts på uppdrag av fem finlandssvenska fonder – Svenska kulturfonden, Föreningen Konstsamfundet, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Svenska folkskolans vänner och Stiftelsen Tre Smeder.
Sören Lillkung, vd för Svenska kulturfonden, ser stiftelsernas roll i Svenskfinland som kulturbärande. I Svenskfinland har stiftelserna ofta en bredare och allmännare uppgift i att främja det svenskspråkiga i Finland, vilket är en skillnad till finska sidan där majoritetsspråket har en självklar roll.
— På svenska finns inställningen ”om inte vi gör så gör ingen”. Om den offentliga sektorn inte tar hand om ett projekt försöker man bygga upp något för att lappa bristen vilket är förståeligt, säger Lillkung.
Det finns alltså en risk för att stiftelserna bekostar sådant som borde bekostas med offentliga medel.
— Det är bräckligt att bygga struktur och verksamhet främst på privata bidrag eftersom man omprövas för varje ansökan, säger Lillkung.
— Stiftelserna borde inte vara ett alternativ utan ett komplement.
I Svenskfinland behöver kulturen extra hjälp för att hållas levande men för mycket är för mycket – det är svårt att hitta balansen, en balans som i det finskspråkiga Finland fungerar naturligt. Här måste vi upprätthålla en tydlig dialog med de sökande för att kunna dela och förstå problematiken, säger Lillkung.
— Vi måste se upp så att den privata finansieringen inte blir det enklare alternativet.
Tydligare roller
Undersökningen visar att stiftelsernas roll ofta är otydlig. Det är inte alltid klart för bidragsmottagaren om stiftelsen har rollen av finansiär eller ägare.
Maria Hirvi-Ijäs säger att det inte är möjligt att separera dialogen mellan den som får och den som ger bidrag – det handlar om ett samspel.
— Det är ofta otydligt vad som förväntas av den som får bidrag. Om det inte finns tydliga uttalade riktlinjer kan stiftelserna heller inte följa upp effekterna av sin finansiering.
Det kan också handla om ett maktspel när man inte har klart för sig vem som styr. Här måste stiftelserna klargöra rollerna för sig själva, säger Hirvi-Ijäs.
Lillkung säger att det här finns skäl för stiftelserna att vara självkritiska. Han efterlyser tydligare roller. Det är enkelt att vara med och starta upp en verksamhet som ägare och sedan glida över i rollen av samarbetspartner eller finansiär. Här är kommunikationen viktig, säger han.
— När stiftelsen går in som ägare borde det alltid vara tidsbundet och väl övervägt.
Cupores granskning presenteras på det tvåspråkiga webbseminariet Samspelets regler – Yhteiset pelisäännöt i dag klockan 14. Seminariet öppet för alla intresserade och kräver inte förhandsanmälning. Information om seminariet finns bland annat på Svenska kulturfondens webbplats.
Stiftelsernas roll utreds
Kulturpolitiska forskningscentret Cupore har granskat stiftelsernas roll i utredningen ”Samspelets regler – stiftelsefinansieringens betydelse för finländska kultur- och bildningsorganisationers verksamhet”.
Granskningen har gjorts på uppdrag av fem finlandssvenska fonder – Svenska kulturfonden, Föreningen Konstsamfundet, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Svenska folkskolans vänner och Stiftelsen Tre Smeder.
Rapporten finns tillgänglig på Cupores webbplats , www.cupore.fi.
Elsa Kemppainen/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.