Miljöplaneringen gör att det snabba tåget Åbo–Helsingfors står stilla
Planeringen av en snabb tågförbindelse mellan Åbo och Helsingfors är inne på en extra runda i myndighetsmaskineriet.
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland meddelade i februari att den beskrivning av spårprojektets miljökonsekvenser som Trafikledsverket lämnat in är bristfällig.
Miljökonsekvensbeskrivningen kräver således komplettering innan Närings-, trafik- och miljöcentralen kan författa en så kallad motiverad slutsats.
— Sakkunniga vid både Nylands och Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentraler har granskat miljökonsekvensbeskrivningen och det finns många och stora saker som måste kompletteras i den. Eftersom den motiverade slutsatsen inte kan göras måste vi enligt lagen begära komplettering, säger överinspektör Liisa Nyrölä vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland.
En motiverad slutsats är närings-, trafik- och miljöcentralens bedömning av ett projekts konsekvenser för miljön, och den skickas bland annat till kommuner och myndigheter som berörs av projektet.
Den motiverade slutsatsen behövs för att beslutsfattandet och olika tillståndsförfaranden som är kopplade till projektet ska kunna komma i gång.
Den snabba tågförbindelsen Åbo-Helsingfors
Staten och en rad kommuner i södra Finland planerar en ny snabb tågförbindelse, det så kallade entimmeståget, mellan Åbo och Helsingfors. Målsättningen är att förkorta restiden mellan städerna och utveckla den regionala tågtrafiken. Antalet passagerare i tågtrafiken beräknas öka.
Den snabba tågförbindelsen förutsätter att det finns ett dubbelspår på hela sträckan Åbo-Helsingfors. Det innebär att den nuvarande järnvägen mellan Åbo och Salo får sällskap av ett nytt spår och att ett nytt dubbelspår anläggs mellan Salo och Esbo. Det nya dubbelspåret Salo-Esbo planeras längre norrut än den nuvarande järnvägen, den så kallade kustbanan. Mellan Esbo och Helsingfors behövs inga nya spår.
Planeringen och byggandet framskrider i olika takt för olika sträckor. Inledningsvis har Trafikledsverket ansvarat för planeringen men i december 2020 grundade staten och kommunerna Åbo, Esbo, Helsingfors, Salo, Lojo, Vichtis och Kyrkslätt projektbolaget Entimmeståget till Åbo som kommer att ta över planeringen. Staten äger 51 procent av bolaget.
Planeringen av den snabba tågförbindelsen Åbo-Helsingfors beräknas kosta 75 miljoner euro. Trafikledsverkets uppskattning av byggkostnaderna är 3,4 miljarder euro.
Inget av de alternativ för den snabba tågförbindelsen som granskades i Trafikledsverkets projektutvärdering i oktober 2020 överskrider gränsen för samhällsekonomisk lönsamhet. Projektets lönsamhet ökar dock om antalet passagerare är större än beräknat.
Källor: Kommunikationsministeriet, Trafikledsverket
Tre Natura 2000-områden vid rutten
Den planerade snabba tågförbindelsen mellan Åbo och Helsingfors förutsätter att det finns ett dubbelt järnvägsspår på hela sträckan.
Det innebär att den nuvarande järnvägen mellan Åbo och Salo får sällskap av ett spår till och att ett helt nytt dubbelspår anläggs mellan Salo och Esbo.
SPT har tidigare skrivit om att upp till 190 bostads- eller fritidsbyggnader kan komma att rivas om spårprojektet förverkligas.
Närings-, trafik- och miljöcentralen anser att de största bristerna i spårprojektets miljökonsekvensbeskrivning gäller projektets inverkan på naturen. Bland annat behöver konsekvensbedömningen för tre Natura 2000-områden mellan Åbo och Helsingfors kompletteras.
Närings-, trafik- och miljöcentralen anser också att det finns brister i granskningen av på vilken sida om den nuvarande järnvägen mellan Åbo och Salo som det nya spåret ska placeras.
Även redogörelsen av buller och vibrationer som projektet orsakar måste göras mer utförligt. Därtill måste projektets inverkan på värdefulla kulturmiljöer utredas ytterligare.
Liisa Nyrölä bedömer att det är sällsynt att närings-, trafik- och miljöcentralen begär komplettering av en miljökonsekvensbeskrivning.
— Lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning är från 2017. Enligt min uppfattning har det inte varit särskilt många kompletteringsprocedurer sedan dess, men visst har det varit några.
Nya utlåtanden och åsikter inte nödvändiga
Närings-, trafik- och miljöcentralen har inte fastställt någon tidsgräns för när Trafikledsverket måste vara klar med kompletteringen av miljökonsekvensbeskrivningen.
När kompletteringen väl är färdig ska sakkunniga vid närings-, trafik- och miljöcentralerna i Nyland och Egentliga Finland bedöma om den är tillräcklig.
— När rapporten har kompletterats tillräckligt måste vi göra en ny kungörelse om miljökonsekvensbeskrivningen. Det tar två månader och efter det har vi ännu två månader tid att författa vår motiverade slutsats, säger Nyrölä.
Närings-, trafik- och miljöcentralens kungörelse markerar starten på en tidsperiod då allmänheten har möjlighet att kommentera miljökonsekvensbeskrivningen genom utlåtanden eller åsikter. Utlåtanden är skrivelser som skickas in av kommuner och myndigheter medan åsikter kan skickas in av vem som helst.
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland samlade redan i november–januari utlåtanden och åsikter om den första versionen av Trafikledsverkets miljökonsekvensbeskrivning. Nyrölä säger att man fick in 31 utlåtanden och 32 åsikter.
Enligt Nyrölä behöver de som redan skickat in ett utlåtande eller en åsikt om den ursprungliga miljökonsekvensbeskrivningen inte göra det på nytt på grund av kompletteringen, såvida de inte själva vill.
— Det man tidigare skickat in är tillräckligt, om man inte själv anser att man behöver säga något mer. Vi har gått igenom utlåtandena och åsikterna från den tidigare utredningen och tar hänsyn till dem när vi författar den motiverade slutsatsen.
Utredningsplan, generalplan, tidsplan
Vid Trafikledsverket säger projektchef Heidi Mäenpää att närings-, trafik- och miljöcentralens begäran om komplettering oundvikligen orsakar en fördröjning på flera månader innan den så kallade utredningsplanen för banavsnittet Salo-Esbo kan framläggas för allmänheten.
Enligt Mäenpää är utredningsplanen för det 95 kilometer långa banavsnittet så gott som klar, men Trafikledsverket väntar på den motiverade slutsatsen om miljökonsekvensbeskrivningen innan utredningsplanen blir offentlig.
— Ursprungligen var vår tanke att vi skulle få den motiverade slutsatsen i början av mars men nu ser det ut att dröja till hösten, säger Mäenpää.
Hon tror emellertid inte att fördröjningen ändrar på tidsplanen för när utredningsplanen slutligen kan godkännas eftersom Trafikledsverket i vilket fall som helst måste vänta på att kommunerna längs med järnvägsrutten gör nya generalplaner – vilket enligt Mäenpää tar länge.
Mäenpää säger att hon inte delar alla tolkningar som närings-, trafik- och miljöcentralen gjort om spårprojektets miljökonsekvensbeskrivning, men vill inte precisera vad som särskilt grämer henne.
— Det skulle antagligen vara bättre om jag inte alls kommenterade saken. Jag kan uttrycka det så att vissa kompletteringskrav är alldeles rimliga medan andra ligger på en så detaljerad nivå att de snarare hänger ihop med konstruktionsplaneringen och själva byggfasen. Alla kompletteringar som närings-, trafik- och miljöcentralen bett om kommer hur som helst att göras.
Mäenpää säger att Trafikledsverket har som mål att kunna presentera kompletteringarna i miljökonsekvensbeskrivningen för närings-, trafik- och miljöcentralen före sommaren. Det är konsultbolagen Ramboll och Sitowise som gör kompletteringarna.
Projektbolaget rekryterar
Trafikledsverket ansvarar för att skapa en utredningsplan för en del bansträckor mellan Åbo och Helsingfors, men sedan ska projektbolaget Entimmeståget till Åbo ta över planeringen av den snabba tågförbindelsen.
Staten och en rad kommuner i södra Finland grundade projektbolaget i december. Till bolagets uppgifter hör att utforma en järnvägsplan för de olika bansträckorna mellan Åbo och Helsingfors.
Trafikledsverkets direktör Laura Kuistio steg in som tillfällig vd för projektbolaget i januari. Hennes uppgift är att starta upp bolagets verksamhet varefter hon återgår till sin post vid Trafikledsverket.
— För tillfället är jag den enda heltidsanställda vid projektbolaget och därtill köper bolaget en del tjänster. Rekryteringen av en ordinarie vd är i gång, säger Kuistio.
Nästa skede: järnvägsplanering och geologiska undersökningar
Förutom en ordinarie vd söker projektbolaget för tillfället en ekonomichef och en projektchef. Bolagets styrelseordförande Minna Forsström bedömer att den slutliga personalstyrkan kommer att stanna under tio anställda.
— Det beror lite på hur den nya vd:n vill organisera verksamheten men jag tror det kommer att handla om några anställda.
Forsström säger att kostnaderna av projektbolagets verksamhet är några tiotusentals euro per månad, men att de varierar stort mellan olika månader. I kostnaderna ingår lönen till den tillfälliga vd:n och bolagets timanställda medarbetare samt de konsulttjänster som bolaget köper.
Enligt Laura Kuistio och Minna Forsström påverkar närings-, trafik- och miljöcentralens begäran om komplettering av spårprojektets miljökonsekvensbeskrivning inte projektbolagets verksamhet. Medan Trafikledsverket, Ramboll och Sitowise filar på miljökonsekvensbeskrivningen planerar projektbolaget redan nästa steg.
— Projektbolaget förbereder för tillfället de anskaffningar som behövs när utformandet av järnvägsplanen kommer i gång. Bolaget kommer att köpa till exempel järnvägsplanering och geologiska undersökningar, säger Kuistio.
Planeringsfaser för väg- och järnvägsprojekt
1. Preliminär utredning: I den preliminära utredningsfasen undersöks behovet av väg- eller järnvägsprojekt och när dessa kan genomföras, med en ungefärlig noggrannhet som motsvarar landskapsplanen och generalplanen. I den preliminära utredningsfasen kan det finnas flera olika alternativ för placeringen av trafikleden.
2. Utredningsplan: Utredningsplanen motsvarar planering på generalplans- eller detaljplansnivå. I samband med utredningsplaneringen bestäms det ungefärliga läget och utrymmesbehovet för vägen eller järnvägen samt förhållandet till den omgivande markanvändningen.
3. Väg- eller järnvägsplan: Skapandet av en väg- eller järnvägsplan är detaljerad planering med sikte på genomförandet av projektet. En väg- eller järnvägsplan som vunnit laga kraft behövs för att ta väg- eller järnvägsområdet i besittning för byggandet. Till sin noggrannhet motsvarar en väg- eller järnvägsplan detaljplanen.
4. Konstruktionsplan: Konstruktionsplaneringen hör till själva genomförandet av projektet. Konstruktionsplaneringen ingår ofta i entreprenaden och görs först när finansieringen av projektet är klar.
Källa: Trafikledsverket
Olika bansträckor mellan Åbo och Esbo
Kuppis-Nunna: Ett till järnvägsspår anläggs bredvid den nuvarande järnvägen. Eftersom det befintliga spåret redan är med i generalplanen behöver Trafikledsverket inte göra en utredningsplan för det nya spåret. Projektbolaget Entimmeståget till Åbo utarbetar en järnvägsplan för sträckan.
Nunna-Hajala: Sträckan innehåller områden där det nya dubbelspåret avviker från den nuvarande järnvägens rutt. Trafikledsverket gör en utredningsplan som bedöms bli klar i höst. Därefter utarbetar projektbolaget Entimmeståget till Åbo en järnvägsplan för sträckan.
Hajala-Salo: Ett till järnvägsspår anläggs bredvid den nuvarande järnvägen. Eftersom det befintliga spåret redan är med i generalplanen behöver Trafikledsverket inte göra en utredningsplan för det nya spåret. Projektbolaget Entimmeståget till Åbo utarbetar en järnvägsplan för sträckan.
Salo-Esbo: Trafikledsverket har förberett en utredningsplan men väntar med att offentliggöra den tills spårprojektets miljökonsekvensbeskrivning är färdig och närings-, trafik- och miljöcentralen har författat en motiveras slutsats. Därefter utarbetar projektbolaget Entimmeståget till Åbo en järnvägsplan för sträckan.
Källa: Heidi Mäenpää, Trafikledsverket
Mikael Piippo/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.