I framtiden ska basketliraren inte behöva slå huvudet i vägmärken – i Åbo kommer höjningen att kräva en enorm insats
Sedan juni i fjol ska vägmärken på gång- och cykelbanor sitta minst 2,2 meter ovanför marken så att fotgängare och cyklister inte riskerar att skada sig på dem.
En koll i några kvarter i Åbo visar att otaliga vägmärken är placerade lägre än så. Många märken når inte ens upp till den gamla minimigränsen 2 meter. Några märken hänger rentav flera decimeter under den.
”Jo, jag har slagit mig!”
Är det här en olycksrisk? Överläkare Juha Peltonen vid akuten på Åbo universitets centralsjukhus gör en koll bland sina kolleger. Svaret: ingen minns att de skulle ha vårdat någon som skadat sig på ett vägmärke. En av Peltonens kolleger har dock en bekant som cyklat in i ett märke i Åbo centrum.
Men hur är det för någon som själv är över 2 meter? SPT frågar basketspelaren Mikael Sandberg, 210 centimeter lång. Det visar sig att han har slagit huvudet i vägmärken både i födelsestaden Åbo och i Helsingfors där han nu bor.
Ari Sundberg/SPT– Det har bland annat handlat om vanliga parkeringsskyltar där det står hur och när man får parkera. Oftast har jag varit mer mån om att fort ta mig därifrån än att kolla vad det är för skylt. Ibland är det mycket folk i närheten som vänder sig om då de hör en hård smäll. Då funderar man själv mest på hur man ska reagera, om man ska rycka på axlarna och bara skratta åt det.
Sandberg säger att olyckan oftast varit framme då han tittat ner eller åt sidan, till exempel när han ska gå över gatan. Han har aldrig skadat sig allvarligt då han slagit skallen i ett vägmärke men säger att det många gånger gjort ont.
– Jag har inte tänkt på att det skulle finnas regler för hur högt upp märkena måste vara, men jag har nog reagerat på att de kan vara på olika höjd. Man lär sig att försöka undvika dem.
Åbo stad känner till problemet
Jaana Mäkinen, trafikingenjör vid Åbo stad, säger att staden är medveten om att många vägmärken inte uppfyller de nya kraven. Det finns väldigt många märken i centrum, och då man samtidigt försöker minimera antalet stolpar betyder det att man placerar flera skyltar på samma stolpe.
– Det nya minimimåttet innebär att det kanske inte längre ryms mer än ett vägmärke på en normal stolpe. Då måste man förnya stolpen, eller fästa skyltar högst upp med toppfäste. Vi har ett mycket stort jobb framför oss.
Jean Lindén/SPTAtt skyltningen i Åbo ibland underskrider även den gamla gränsen på 2 meter kan bero på att tilläggsskyltar placerats under äldre skyltar. I samband med det pågående torgbygget, då man lagt om trafiken, har det även hänt att man placerat nya vägmärken lågt på en gammal trafikljusstolpe.
Vissa gånger, säger Mäkinen, kan det vara en tolkningsfråga om ett vägmärke finns på en gång- eller cykelbana eller inte.
– Men i synnerhet om det finns låga skyltar på livligt trafikerade ställen där det finns en verklig risk att man slår sig ska man kontakta staden så att vi kan korrigera det snabbt, säger Mäkinen.
Hon önskar att kommentarerna lämnas in via responstjänsten på stadens webbsida där man på en karta kan ange var vägmärket finns.
Åbo stad beaktar de nya måtten när nya vägmärken planeras och då gamla märken och stolpar byts ut eller uppdateras. Den nya vägtrafiklagen, som introducerar cirka 50 nya vägmärken, kräver många andra förändringar i skyltningen. Åbo genomför hela förändringsarbetet ett litet område i taget. År 2030 måste allt vara klart.
Skadestånd är möjligt
Jukka Hopeavuori, sakkunnig inom vägtrafikledning vid Trafikledsverket, kan inte säga hur stort problemet med för låga vägmärken är i landet.
– Nu, då märkena ändå ska förnyas, tror jag nog att kommunerna försöker se till att de är på rätt höjd. Det finns väldigt många vägmärken. Städerna, staten och väglagen gör sitt bästa.
Enligt vägtrafiklagen får polisen eller väghållaren ”avlägsna en trafikanordning som uppsatts i strid med denna lag”. Hopeavuori säger att det här kan tolkas så att väghållaren korrigerar fel på polisens uppmaning.
– Om det sker en olycka kan ett felplacerat märke innebära skadeståndsansvar. Mer sanktioner än så finns enligt min uppfattning inte. Finland har egentligen ingen övervakande myndighet för det hä
Är det på kommunens ansvar om en olycka sker på grund av ett för lågt placerat märke?
– Jo, om man kan påvisa ett orsakssamband. Det är väl endast ifall någon krockar med själva vägmärket som situationen är klar.
Hopeavuori säger att 2-meterskravet från år 1994 av någon anledning inte övervakades så noga. Han hoppas att den nya 2,2-metersregeln följs bättre.
Detta gäller på gång- och cykelbanor
Statsrådets förordning om användningen av trafikanordningar (379/2020) trädde i kraft i juni i fjol.
På gång- och cykelbanor ska vägmärkets nedersta kant vara 2,2–3,2 meter ovanför marken.
Tidigare gällde Trafikministeriets beslut från 1994 där 2,0 meter var minimihöjden.
Redan Vägförvaltningens allmänna föreskrifter från 2003 nämner minimihöjden 2,2 meter för gång- och cykelbanor. Föreskrifterna gäller landsvägar, men myndigheten noterar att de även kan användas för gator.
Trafikverket (nuvarande Trafikledsverket) gav år 2013 ut detaljerade föreskrifter om vägmärken. Där förklarar man hur vassa hörn på lägre höjd än 2,2 meter kan göras rundare, filas ner eller förses med skydd för att inte skada fotgängare eller cyklister. Direktiven gäller landsvägar, men verket föreslår att de kan följas även på gator.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.