Ny doktorsavhandling om välbefinnande bland de äldsta i samhället – ”Man borde ta dem mer i beaktande”
Marina Näsman disputerar i ämnet socialpolitik vid Åbo Akademi på fredagen med sin doktorsavhandling om välbefinnande bland de allra äldsta.
Näsman säger att hon alltid har varit intresserad av de äldre som grupp. Hon skrev sin kandidatexamen i utvecklingspsykologi om depression bland äldre och berörde ett liknande ämne i sin magisterexamen.
Nu har Näsman med sin doktorsavhandling övergått till att undersöka det upplevda välbefinnandet bland de allra äldsta, det vill säga de som är över 80.
Upplevt välbefinnande
Näsman säger att välbefinnande är ett brett och komplext begrepp, men att hon fokuserat på det subjektiva vilket bland annat avser hur nöjd individen är med livet. Upplevt välbefinnande är sammanvävt med livskvalitet, hälsa och ett gott åldrande.
— Jag kan säga att de flesta i studien har ett högt upplevt välbefinnande och inte upplever så stora förändringar. Men förstås fanns det också de som hade ett lågt välbefinnande och de vars välbefinnande försämrats över tid.
Det upplevda välbefinnandet har undersökts i tre av avhandlingens fyra studier genom en enkät och hembesök utförda i Österbotten och Västerbotten.
I avhandlingen framkommer att förmågan att anpassa sig är central för välbefinnandet hos äldre.
— Anpassning är förstås viktigt i alla åldrar, men det aktualiseras på ett annat sätt bland de allra äldsta i och med att olika fysiska och sociala förändringar blir vanligt förekommande.
Depression och ensamhet
Resultaten visar att det finns många olika sociodemografiska, sociala och hälsorelaterade faktorer som påverkar välbefinnandet och att det finns en stor variation bland de tillfrågade.
Näsman säger att ensamhet och depression bland de äldsta är viktiga riskfaktorer som man måste förebygga.
— I en av avhandlingens studier, som pågick under fem år, var en del av undersökningspersonerna med om att deras vuxna barn dog. Det finns lite forskning om att förlora barn i den åldern. Det finns mer om att förlora en partner.
Se individen
Näsman hoppas att hennes resultat från avhandlingen dels används för de övergripande policyinsatser som riktar sig till de allra äldsta, dels för att utveckla social- och hälsovården.
— Man borde ta de allra äldsta mer i beaktande och se till att de ska få vara med och utveckla vården och den nationella policyn som är riktade till dem. Man måste vara medveten om att det bland dem finns olika behov och olika människor.
Enligt Näsman finns det behov av fortsatt forskning.
— Det finns forskning om faktorerna för välbefinnande på äldre dagar, men det behövs mera interventionsforskning, det vill säga vad vi kan göra och vilka typer av insatser som kan fungera för att främja välbefinnandet.
Insatser som utgår från individens egna önskemål, behov och förutsättningar skulle vara viktiga att utveckla och testa, säger Näsman.
— Det viktigaste är att man ser individen och har ett personcentrerat synsätt.
Avhandlingen, Well-being in the light of being very old. Conceptualizations, associations and variations, framläggs vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier. Opponent är docent Carin Lennartsson vid Karolinska Institutet i Stockholm och kustos är docent Fredrica Nyqvist från Åbo Akademi.
Vilhelmina Öhman/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.