Studerande drabbas olika av coronan och många är ensamma – ”Kan bli en snöbollseffekt av ogjorda uppgifter”
Coronaepidemin har drabbat studerande vid högskolor och yrkesinstitut väldigt olika, visar en studie som gjorts vid Tammerfors universitet.
— Många upplever distansstudierna som påfrestande och det är vanligt att uppleva problem. En del trivs ändå bra med att studera på distans och har anpassat sig väl, säger docent Pia Vuolanto vid Tammerfors universitet.
Rapport: Högskolestuderande drabbas olika av coronasituationen
En rapport från Tammerfors universitet visar att coronasituationen drabbat högskolestuderande olika. Cirka 1 000 studerande svarade på en enkät under coronavåren 2020.
Cirka 40 procent upplevde att studierna blivit mer belastande under epidemin. Lika många var stressade över att undervisningsmetoderna ändrats.
Över hälften kände sig deprimerade, ensamma eller ledsna åtminstone under en del av tiden.
Största delen var ändå nöjda med sin högskolas kommunikation och restriktioner.
40 procent sade att de höll mindre kontakt med vänner under epidemin. Många hade ändå mer kontakt med sin familj.
Hur väl studerandena klarat sig beror bland annat på deras livssituation och personliga resurser. Vuolanto poängterar att studerandena i Finland är en mycket heterogen grupp, och skillnaderna har förstärkts under distansstudierna.
Pandemin har förvärrat bland annat ekonomiska problem, sociala svårigheter och även långtidssjukdomar. Det här har enligt Vuolanto lett till att inlärningen försvårats och studierna inte framskridit.
— En del upplever studierna som mycket belastande.
Studio TorkkeliÖver tusen studerande uppgav hur de mådde i fjol när landet stängdes ner. I dag är situationen antagligen värre, säger Pia Vuolanto.
Stram ekonomi en bov
När Åbo Akademis studentkår kartlade hur studerandena mådde under coronaåret fick de liknande resultat. Vissa anpassade sig bra medan andras problem eskalerade. Många upplevde stress, oro och ångest.
En kombination av distansstudier och närvaro på campus kan vara en lösning, säger Joonas Karlsson, styrelseordförande för Åbo Akademis studentkår.
— Vi förespråkar att studierna ordnas enligt en så flexibel modell som möjligt, så att en del kurser ordnas på campus och en del på distans.
SPTEtt mer isolerat studieliv har varit tungt för många, men att studerande mår dåligt är ändå inget nytt problem. Snarare är det så att gamla problem nu lyfts upp, säger Karlsson. Den strama studerandeekonomin är en bov, säger han.
— Många är tvungna att arbeta vid sidan av studierna, vilket skapar stress och minskar motivationen.
Problem kan motverkas genom att lyssna på studerande och anpassa studiernas struktur så att den blir mer mångsidig, säger han. Det är också viktigt att kanalisera resurser så att de stöder studerandenas välbefinnande: till studenthälsan, till studentpsykologen och till studentrådgivningen.
— Det är viktigt att man får hjälp i tid, inte först när det är för sent. Det är viktigt att vi vågar prata och be om hjälp så att det inte blir ett stigma att må dåligt.
Helan går – digitalt
Ida Flemmich, styrelseordförande för Arcada studerandekår (ASK), säger att det lätt uppstår en snöbollseffekt av ogjorda uppgifter som får studerande att känna att de inte räcker till.
— Ett svårt problem är om man jämför sig med andra. Det är lätt att tro att man inte lyckas lika bra som andra, men det är viktigt att komma ihåg att felet inte ligger hos en själv. Det är helt okej att studierna drar ut på tiden.
Speciellt synd är det om de som flyttat till en ny stad för att studera och nu sitter ensamma i sina studiebostäder utan sociala nätverk. Studerandekåren har tillsammans med Arcada jobbat på att förbättra stödtjänsterna för studerande. Samtidigt har ASK tillsammans med studerandeföreningarna satsat på digitala evenemang för att förbättra sammanhållningen.
— På Arcada ordnas bland annat sitzar på distans med samma regler som vanligt, men också mindre evenemang som spelkvällar och filmkvällar.
Marginalisering ett hot
Pia Vuolanto är inne på samma linje. Det är viktigt att högskolorna tar tag i problem innan de blir för stora. Genom att bättre bemöta studerande i olika livssituationer kan man hjälpa dem att hänga med i studiegången. Det kan göras bland annat genom att satsa på personlig handledning, säger Vuolanto.
— Om problemen inte upptäcks i tid finns det en risk att studerande hamnar på efterkälken, hoppar av studierna eller marginaliseras.
Nu har epidemin pågått i ett år vilket är en stor del av många studier. Man har lärt sig en hel del under epidemins gång, men mycket beror på hurdant det stöd som erbjuds är. Det varierar mellan enheterna.
— I fjol kom epidemin som en blixt från klar himmel men nu har man på många håll utvecklat system och lärt sig att stödja studerandena. Det är positivt, säger Vuolanto.
Elsa Kemppainen/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.