Banbrytande ÅA-forskning om cellers ”minne” – kan hjälpa förstå cancerceller bättre
När kroppens celler utsätts för stressfaktorer har de en enastående förmåga att återhämta sig. Det här framgår av forskning som letts av Lea Sistonen vid Åbo Akademi.
Upptäckten har publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Molecular Cell.
– Det här är grundforskning när den är som bäst. Vi har inte fått de resultat vi beställde, utan våra data avslöjar något nytt. Det är otroligt tillfredsställande, för forskningen har tagit lång tid och jag är tacksam för möjligheten, säger Sistonen, som är professor i cell- och molekylärbiologi.
Det är Sistonen och Anniina Vihervaara, som är biträdande professor vid Kungliga Tekniska högskolan i Sverige och artikelns försteförfattare, som har identifierat mekanismen bakom cellernas förmåga att reparera sig.
Molecular Cell betecknade resultaten som så överraskande att tidskriften också presenterade artikelförfattarna.
Viktig grund för övrig forskning
Rönen visar för första gången såväl hur celler klarar av att hantera olika slags stress och upprepade gånger, som hur de återfår sina ursprungliga funktioner.
Forskarna pratar om att cellerna har ett ”minne”:
”Kroppens celler utsätts dagligen för olika former av stress som förorsakar tillfälliga förändringar i hur arvsmassan avkodas. Trots att det kan ske rätt drastiska förändringar i cellens transkriptionsprogram hittar den – eller egentligen dess dotterceller ett par steg senare i celldelningen – tillbaka till sin ursprungliga form.”
Upptäckten kan vara till nytta då man försöker förstå varför cancerceller är så svåra att utplåna. Sistonen nämner också individuella läkemedel som ett område som kan dra nytta av forskningsresultaten.
Upptäckten lägger en viktig grund för övrig forskning.
– Samhället vill se snabba resultat, men utan kunskap som tagits fram genom många år av grundforskning hade vi till exempel inte kunnat utveckla ett vaccin mot coronaviruset på ett år i stället för sedvanliga tio år, säger Sistonen.
Tre universitet
Forskningen har utförts som ett samarbete mellan Cornell University i USA, Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm och Åbo Akademi.
Främsta finansiärer har varit Finlands Akademi och Åbo Akademis interna spetsforskningsenhet CellMech.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.