Barnombudets årsrapport: Vi har inte satt tillräckliga resurser på att motverka våld mellan unga

Barnombudsmannen Elina Pekkarinen säger att coronaepidemin har försvårat situationen för barn och unga. Många familjer som redan tidigare haft det svårt har fått det ännu svårare. Situationen är ändå individuell för alla barn, det kommer fram i ombudsmannens årsberättelse.
— Coronan har betytt olika saker för olika personer. För en del har situationen varit orimligt svår och många barn har lidit av att inte kunna gå till skolan, av rädsla för sin familjesituation eller av bristen på fritidsaktiviteter.
I samband med publiceringen av årsberättelsen skickade bland annat justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) en videohälsning till byrån. Henriksson säger att hennes tankar går till de barn och unga som har mått dåligt under coronan.
— Ett år är en lång tid för var och en av oss men särskilt lång för ett barn. Värst tror jag det varit för barn som inte har ett tryggt hem. Men det finns också barn som upplevt att det varit bra att studera på distans, barn är också individer och det som passar en passar inte alla.
Henriksson lyfter också fram den nationella barnstrategin som publicerades tidigare i år. Hon hoppas att den ska bidra till en barnvänlig politik som sträcker sig över flera regeringsperioder.
Ungas våld mot varandra eskalerar
Christina Salmivalli, professor vid Åbo universitet och ordförande för den vetenskapspanel statsrådet tillsatt för att behandla coronaepidemin, lyfter upp våldet mellan unga. Även om ungdomskriminaliteten minskat är det ett faktum att våldet mellan barn och unga har ökat. Här måste det enligt hennes sättas in mer resurser.
Problemet återspeglas i årsrapporten där det kommer fram att våld som riktas mot tonåringar i åldern 13-17 år vanligen begås av en jämngammal person.
— Det kan vara ett syskon, en kompis, en romantisk partner eller någon annan som den unga känner. Vuxna riktar sällan våld mot tonåringar, säger barnombudet Elina Pekkarinen.
Hon säger att våldet som utspelar sig mellan jämngamla personer inte behandlats tillräckligt. I skolan och inom de ungas hobbyer känner man rätt bra till mobbning men det som händer utanför dessa kretsar är inte känt.
— Jag anser att vi måste lära oss var det här våldet föds. Överenskomna slagsmål har funnits i decennier, det är inget nytt fenomen, men jag påstår att vi fortfarande inte förstår vad det är frågan om och hur vi kan komma åt problemet, säger Pekkarinen.
Eftersom man inte känner våldets rötter faller det ofta på de ungas ansvar att stoppa det.
— Det är en för stor börda att bära. Staten har en otvetydig plikt att motarbeta allt våld mellan unga. Det ska bekämpas och tillintetgöras helt, det räcker inte med att bara gå emellan.

Pekkarinen säger att våldbekämpningen måste vara både proaktiv och inkluderande. Det betyder att alla förvaltningsområden måste samarbeta kring frågan.
— Allt från planeringen av parker och närområden till utbildning av småbarnspedagoger måste finnas med. Motarbetandet av våld börjar ofta hemma, det räcker inte med att endast myndigheterna jobbar med det här, vi måste inkludera barnen och deras familjer.
Hon poängterar också efterarbetet; om ett våldsdåd redan skett måste offret få tillräcklig hjälp och våldsutövaren måste lösgöras från sina våldsstrategier.
— Vi måste reagera på allt samhälleligt våld, Finland är fortfarande ett väldigt våldsamt land.
Lyssna på barnen
I Barnombudsmannens årsberättelse betonas också barnets rätt att påverka. Överinspektör Katja Miettinen säger att vuxna ofta blir portvakter för barnens rätt att själva inverka på sina liv och på samhället.
— Det handlar om FN:s deklaration om barnets rättigheter. Barn har rätt att uttrycka sina åsikter.
För den skull betyder det inte att barnen ska fatta besluten. Det ansvaret måste axlas av vuxna.
— Barn har rätt till information och det är vår plikt att förse barnen med den.
Miettinen betonar också att alla barn måste få höras, inte bara de mest modiga och högljudda individerna.
— Det finns utrymme för oss vuxna att förbättra våra attityder mot barnen.
Catariina Salo/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.