Förflytta dig till innehållet

ÅA:s skärgårdsinstitut kan köra hårt med EU- och Kulturfondspengar

två kvinnor står framför stora pusselbitar som berättar om agenda 2030-mål, texter om en hållbar natur

Vilken skärgårdsforskning bedrivs i vårt land, vad är det som redan görs, vad är ogjort och vad behövs. Sådana frågor ska Skärgårdsinsitutet vid Åbo Akademi (SIÅA) djupdyka i tack vare den finansiering på 17 000 euro som Svenska Kultufonden nyligen tilldelade institutet inom ramen för sin allmänna utdelning.

Det är samtidigt frågan om kärnverksamheten för institutet, att samordna och kartlägga skärgårdsforskningen.

– Det är i många fall frågan om unik, tvärvetenskaplig forskning som görs i Finland. I andra länder med skärgård forskas det också om havet, och om öar. Det gäller Canada, Sverige, Kroatien och Grekland, men själva skärgårdsaspekten har inte på samma sätt kommit fram i de här ländernas forskning, säger Cecilia Lundberg och Pia Prost vid SIÅA.

Skärgårdsforskningen i Finland har bredd

Havet som biologiskt och geografiskt forskningsområde är vanligt, både hos oss och runt om i världen. Men i Finland, och specifikt vid Åbo Akademi, har frågor om skärgården som levnadsmiljö alltid intresserat.

Då låter det naturligt att det är just SIÅÅ som är värd för en europeisk distanskurs med de främsta europeiska öforskarna som föreläsare. Under kursen kommer lilla åländska Kökar att bli bekant för alla deltagare.

– När Kökarborna skulle ta ner Agenda 2030-målen och hållbarhetstänket till sin egen ö, började de istället att prata om bobarhet, ”habitability”. På en liten ö måste det finnas jobb, bostäder, skola, butik, hälsovård och färjor om det ska gå att bo där, året om. Är ön bobar så är den också hållbar, resonerade Kökarborna, berättar Lundberg.

En ö behöver jobb, bostäder, butik, hälsovård, färja…om den ska vara ”bobar”

För att mäta bobarheten i ett samhälle har ett index med fyrtio indikatorer tagits fram och det här indexet är ett stöd för det lokala utvecklingsarbetet. Merparten av kursplatserna är redan fyllda och de som är anmälda är från Sverige, Finland, Åland, Kroatien och så vidare.

– Det är bland annat EU-finanisering som möjliggör kursen. Ordförande för EU:s intergrupp SEArica för hav, kust och öar är kroaten Tonino Picula, och han vill gärna sprida Kökarmodellen, säger Prost.

Den internationella ökursen

I april 2021 inleds kursen “The habitability index – a tool to define, describe and develop small islands” där en stor del av världens främsta öforskare deltar som föreläsare.

Kursen delfinansieras av Nordiska skärgårdssamarbetet, EU och SANK och erbjuds i hela Europa.
det är den första pilotkursen i bobarhet (se artkeln) med engelska som undervisningsspråk.

Målgruppen är öbor, regionala utvecklare, akademiker etc. med intresse för utveckling av öar och små samhällen.

Kursen har redan 16 av 20 platser fyllda. Mer info via länken: https://www.abo.fi/en/centre-for-lifelong-learning/habitability/

Varken Lundberg eller Prost jobbar heltid med Skärgårdsinstitutet, båda hör till Centret för livslångt lärande vid ÅA. Lundberg är nybliven ordförande för SIÅA:s ledningsgrupp och chefredaktör för tidskriften Skärgård, som utkommer fyra gånger i året.

Att popularisera skärgårdsforskningen hör nämligen också till institutets uppdrag och tidskriften är en del av det. Prost är deltidsanställd redaktör för Skärgård och i redaktionen finns ytterligare en deltidsanställd, CLL:s kommunikatör Mia Henriksson.

Ett annat sätt att popularisera skärgårdsforskningen är att två gånger per år ordna seminarierna Forum för skärgårdsforskning, det senaste var på distans.

– En styrka och tillgång för forskningen och för Skärgårdsinstitutet är att Åbo Akademi har en av världens mest vidsträckta och unika skärgårdsområden nästan utanför dörren, poängterar Lundberg och Prost.

Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi

grundades år 1977 för att samordna och utveckla den skärgårdsrelaterade forskningen och undervisningen vid ÅA, samt värna om en hållbar skärgårdsutveckling.

samarbetar med och bistår organisationer, myndigheter och personer med skärgårdsfrågor, både regionalt, nationellt och på ett nordiskt plan.

underlyder sedan början av 2000-talet juridiskt och administrativt Centret för livslångt lärande vid ÅA.
används av många aktörer som remissinstans och rådgivare i skärgårdsfrågor; regionala och nationella skärgårdsprogram, EU-program m.f.l.

ger ut tidskriften Skärgård. Den är externt finansierad, sedan 2014 ges den ut utan stöd från ÅA eller Stiftelsen för ÅA. Upplagan är 1200 ex.

ordnar projekt, kurser, seminarier. Det största projektet under senare år var St Olav Waterway, med en budget på 1,5 miljon.

har en ledningsgrupp på sju personer, ledd av Cecilia Lundberg, som sedan årssskiftet är chefredaktör för tidskriften Skärgård. Hon efterträdde Nina Söderlund.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter