Avhopp verkar inte ha blivit vanligare bland studerande — men det är de som stannar kvar vars mående väcker oro
Det är varken enkelt eller oproblematiskt att försöka få fram statistik om unga som hoppat av sina studier på andra stadiet. Både Statistikcentralen och Utbildningsstyrelsen samlar in information om studerande som avbrutit sina studier men det är inte alltid enkelt att tolka informationen.
— Avbrutna studier är ett knepigt område. Av statistiken över hur många som avbrutit sina studier kan vi se vem som fortsatt att studera på andra håll och vem som helt avbrutit sina studier, säger Pirjo Karhu, specialsakkunnig på Utbildningsstyrelsen.
Det jobbas kontinuerligt med att utbildningsinstanserna och Utbildningsstyrelsen lättare skulle få ut sådan statistik som läroinstanserna kunde dra mer nytta av. I det nuvarande systemet kan man på grund av dataskyddsförordningen (GDPR) inte lagra information om varför en person avbrutit sina studier, även om de läroinstanserna skulle föra in sådana uppgifter i sin egen statistik. Däremot kan man identifiera studerande som bytt utbildningsområde, examensinriktning eller läroinrättning.
Karhu pratar om avhopparna som positiva och negativa avhoppare, även om det inte är en lagstadgad term. De positiva avhopparna är de som fortsätter studera på annat håll och de negativa faller helt ur skolsystemet.
Frågan kommer upp när SPT ringer Utbildningsstyrelsen för att höra om det finns någon statistik på avhoppare under coronaåret. Statstikcentralen gick i förra veckan ut med uppgifter på personer som avbrutit sina studier under läsåret 2018-2019. Någon nyare exakt statistik finns inte att få, men vissa förhandssiffror finns.
— Vi har främst hunnit se på siffror över dem som avbrutit sina yrkesstudier och i dem finns ingen förändring under coronaåret. Gymnasiestatistiken har vi inte hunnit fördjupa oss i ännu, säger Karhu.
Siffrorna stadiga i Helsingfors
Budskapet från Helsingfors är snarlikt. Harri Korhonen, som är chef för gymnasieutbildningen, säger att antalet negativa avhoppare för höstterminen 2020 är cirka 0,7 procent bland gymnasisterna i Helsingfors. Den siffran är fortfarande preliminär.
— För hela läsåret brukar antalet negativa avhoppare ligga kring 2 procent. Eftersom höstterminen är lite kortare än vårterminen ser det inte ut som att antalet negativa avhoppare stigit eller sjunkit.
Däremot är Korhonen orolig för gymnasisternas välbefinnande och deras studieprestationer. Han säger att det i många undersökningar bland studerande och samtal med personalen kommit fram att gymnasisterna mår sämre. Det syns också en nedgående trend i studieprestationerna.
— Eleverna deltar i lektionerna och hålls i skolan men mår allt sämre. Det oroar vi oss för mer än att avhopparnas antal skulle öka, säger Korhonen.
I Helsingfors gymnasier har man genast skridit till verket och försöker stötta och hjälpa de unga. Korhonen säger att de unga som mår dåligt av att inte få komma till skolan och träffa sina vänner inte drar nytta av att träffa en kurator via digitala plattformar.
— Därför har vi under vintern erbjudit möjligheter att ses ansikte mot ansikte med kuratorer eller psykologer på ett cornasäkert sätt. Till exempel har man kunnat gå på promenader och prata samtidigt.
Studiemotivationen dalar
Vid Yrkesakademin i Österbotten är rektor Boris Ståhl också orolig för de ungas välbefinnande. Han säger att det förra året eventuellt var fler som hoppade av studierna vid Yrkesakademin och inte fortsatte dem annanstans än tidigare år.
— Men vad det beror på kan jag inte säga.
Ståhl betonar att över hälften av studerandena är äldre än 20 år och att åldersspannet rör sig ända upp till 65 år.
— De vuxna med sin livserfarenhet tenderar att inte vara lika oroliga som de unga. Men många är ängsliga och vill inte komma när vi har närundervisning.
Det har också synts tendenser till att studiemotivationen dalar. Då finns det olika möjligheter att få stöd och hjälp, till exempel så att en speciallärare pratar med den studerande och att man tillsammans planerar de framtida studierna.
Eftersom det finns många aspekter av yrkesstudierna som inte kan göras på distans finns det också en oro att det kan kännas övermäktigt i det skedet när de praktiska studierna ska genomföras.
— Saker blir skjutna på framtiden på grund av distansundervisningen men någon gång ska de också göras.
Vid Utbildningsstyrelsen säger Pirjo Karhu att man håller på att utveckla ett nytt system där det är lättare att föra statistik över studerande som fortsätter sina studier. Det nya systemet kommer att bredda på statistiken så att man klarare ser vem som byter inriktning eller läroinrättning.
— Den nationella statistiken kommer ju från oss men eftersom det är ett så knepigt område är det lätt att siffrorna förskönas eller ser värre ut än vad de är.
Catariina Salo/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.