Återhämtningspengar ska ge minskade utsläpp, bättre tillgång till vård och snabbare nätuppkoppling
Den preliminära ekonomiska exitplanen för tiden efter coronaepidemin är klar och överlämnad till Europeiska kommissionen. Det meddelade finansminister Matti Vanhanen (C) då han igår presenterade den plan som ministerarbetsgruppen för hållbar tillväxt under hans ledning tagit fram.
Den över 200 sidor långa planen är en beskrivning av hur Finland ska använda sig av de 2,1 miljarder euro som landet får via EU:s gemensamma coronarelaterade återhämtningsfond.
En premiss för att få ta emot stödmedel från den gemensamma återhämtningsfonden är att landet ska presentera en plan för hur pengarna kommer att användas. Finlands plan fungerar samtidigt som en plan för det nationella programmet för hållbar tillväxt i Finland.
– Vi satsar mer på att förnya än att återuppliva. Vi säkrar i första hand att företag och näringslivet i hela landet hinner med i det internationella tempot för grön tillväxt och digitalisering, säger Vanhanen då han presenterar den preliminära planen.
– Dessutom förnyar vi social- och hälsovårdstjänsterna, förbättrar sysselsättningen och stärker möjligheterna till kontinuerligt lärande.
Hälften av pengarna till gröna satsningar
Preliminärt beräknas Finlands andel av återhämtningsfonden bli 2,1 miljarder euro, men summan kan ännu justeras eftersom den fastställs baserat på landets ekonomiska utveckling 2021 och 2022.
Pengarna ska gå till att finansiera Finlands nationella program för hållbar tillväxt, ett program som vilar på fyra grundpelare. De fyra områdena i fokus är grön övergång, digitalisering, social- och hälsovårdstjänster och sysselsättning och kompetens.
Vanhanen säger att pelarna på många plan går in i varandra, till exempel syns den gröna övergången inom alla områden. Enskilt är grundpelaren för grön övergång också den största. Hälften av den totala stödsumman har reserverats för satsningar på att göra Finland till ett grönare samhälle.
En fjärdedel av summan har reserverats för att höja digitaliseringsnivån i Finland och 33 procent av paketet ska gå till forsknings-, utvecklings- och innovationssatsningar.
Mindre utsläpp och bättre tillgång till vård
Vanhanen utlovar stora effekter av de planerade satsningarna. Finlands ekonomi ska gynnas på många plan, samtidigt som såväl företagens som alla finländares vardag ska underlättas av åtgärderna.
Exempelvis beräknas åtgärderna årligen minska landets utsläpp med 6 procent. Under åren 2021-2023 väntas landets bruttonationalprodukt öka med ytterligare 0,5 procent utöver den tidigare förutspådda ökningen och i enskilda investeringar räknar ministerarbetsgruppen med en summa på 3 miljarder euro till följd av satsningarna.
För varje finländare kommer åtgärderna att synas bland annat i bättre tillgång till vård och nya digitala metoder för att få vård. Enligt Vanhanen ska nya digitala metoder exempelvis stödja uppfyllandet av vårdgarantin.
– Tjänsternas regionala tillgänglighet blir bättre då nya digitala metoder införs, såsom samtal via nätet med sakkunniga och distansmottagningar. Tjänster kan också börja erbjudas i exempelvis köpcenter eller i hemmen, säger Vanhanen.
Internetförbindelsen ska också bli snabbare i hela landet, och på så vis ökar möjligheterna för allt fler att vid behov arbeta och studera på distans.
Hushållen ska fortsättningsvis få stöd för att övergå till klimatvänligare uppvärmning. Drygt 20 000 hushåll i Finland ska stödjas ekonomiskt om de väljer att avstå från oljeuppvärmning.
Planen godkänns nästa sommar
Följande steg är nu att Finland inleder diskussioner med Europeiska kommissionen om den preliminära planen. Dessutom ska ministerarbetsgruppen fördjupa sig i inhemsk respons som planen får.
En slutlig plan med eventuella ändringar skickas till kommissionen den 30 april. EU-kommissionen bedömer planen och EU-rådet godkänner den nästa sommar.
Den gemensamma återhämtningsfonden är en överenskommelse mellan EU-länderna. Länderna kom i somras överens om att skapa en fond på 750 miljarder euro för att stimulera unionen efter coronakrisen.
Då uppgörelsen slöts beräknades Finland kunna få 3,2 miljarder euro i stöd, medan landet under åren 2028–2058 skulle betala 6,6 miljarder till fonden. Eftersom Finlands ekonomi klarat coronakrisen bättre än väntat har stödsumman också justerats.
Finlands program för hållbar tillväxt
Målsättningar: minska växthusgasutsläppen, öka produktiviteten, höja sysselsättningsgraden, förbättra tillgången till vård och främja regional, social och könsmässig jämställdhet.
Bestod ursprungligen av sex grundpelare som skars ner till fyra.
De fyra grundpelarna är: grön övergång, digitalisering, sysselsättning och kompetens samt social- och hälsovårdstjänster.
Har utarbetats av flera ministerier i samarbete med aktörer från landskapen och regionerna, näringslivet och forskningssektorn.
Programmet finansieras via EU:s gemensamma återhämtningsinstrument, vars syfte är att påskynda Europas återhämtning efter coronaepidemin.
Finland lämnade den 15 mars en preliminär version av sin plan för hur EU:s stödmedel ska användas till Europeiska kommissionen.
Såväl inhemsk som europeisk respons tas nu emot och den preliminära planen kan ännu ändras.
Den 30 april ska en slutlig version av planen överlämnas till kommissionen.
Programmets fyra grundpelare
Grön övergång: Sammanlagt 822 miljoner euro. Åtgärderna ska göra Finland till en internationell föregångare inom cirkulär ekonomi. Bland annat handlar det om investeringar inom energiöverföringen och distributionen och om nya digitala och gröna investeringar inom industrin.
Digitalisering: Sammanlagt 217 miljoner euro. Innehåller åtgärder som ska höja Finlands produktivitet, göra digitala tjänster tillgängliga för alla finländare och skapa en konkurrenskraftig miljö för företagen.
Sysselsättning och kompetens: Sammanlagt 636 miljoner euro. Innehåller bland annat åtgärder som förenklar den internationella rekryteringen, förbättrar möjligheterna till livslångt lärande och förnyar turismbranschen på ett hållbart sätt.
Social- och hälsovårdstjänster: Sammanlagt 400 miljoner euro. Innehåller åtgärder bland annat för att göra det möjligt för finländarna att få vård snabbare och nya digitala innovationer för att stödja förverkligandet av vårdgarantin.
Sofia Westerholm
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.