Språkets roll på arbetsmarknaden synades på webbinarium – Bergqvist: Svenskan kan fungera som trumfkort
”Nu får vi bara se till att använda vår svenska och hålla den levande. Då kommer den nog att behövas också på arbetsmarknaden.”
Professor Mona Forsskåhl, rektor vid Arcada
— I en värld som hela tiden utvecklas snabbare och där möjligheterna är oändliga kan svenskan fungera som ett trumfkort. Vi behöver fler faktorer som kopplar ihop oss.
Det sade Sandra Bergqvist, folktingsordförande, på onsdagen då Svenska folktinget och Ålands landskapsregering ordnade ett gemensamt webbinarium där det bland annat diskuterades om svenskan fortfarande behövs på arbetsmarknaden.
Enligt professor Mona Forsskåhl, rektor vid Yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors, som höll ett av inläggen på webbinariet, kan man se på behovet av svenskan utifrån två perspektiv: språket har ett instrumentellt värde men också ett egenvärde.
— Språket ger oss en gemensam identitet och bidrar till att vi förstår varandra, men också till förståelse av vår egen tankevärld. Dessutom skapar det en social kontaktyta, säger Forsskåhl.
Uttrycka det man vill
Forsskåhl säger att svenskan också är viktig som verktyg på arbetsmarknaden.
— På modersmålet kan man uttrycka det man vill. På ett främmande språk som inte är lika rikt uttrycker man det man kan.
Enligt Forsskåhl har det gjorts flera undersökningar som visar att företag som talar om sina produkter på kundernas språk tenderar att ha en snabbare tillväxt och vara framgångsrikare.
— Det här är ett klart instrumentellt värde. Det finns många företag och organisationer som har kunder som föredrar att tala svenska.
ArcadaForsskåhl säger att svenskan behövs speciellt mycket inom områden där människor är i en utsatt position. Om man inte har ett gemensamt språk med den man kommunicerar med i sitt arbete kan det leda till att man inte uppfattar avgörande nyanser, vilket enligt Forsskåhl kan leda till missförstånd och allvarliga komplikationer.
— Det kan hänga ihop med att man inte delar samma kulturella referenser. Om någon säger att ”jag är ganska sjuk”, så kan det uppfattas på olika sätt beroende på om man har eller inte har en förståelse för hur ”ganska” används på svenska.
Svenskan kan behövas senare
Forsskåhl säger att det kan se ut som att man nödvändigtvis inte behöver kunna svenska när man söker ett jobb. Men studier har visat att ett glastak kan komma emot senare då man klättrar på karriärstegen och man inte har några kunskaper i svenska.
— Då kan man inte sköta alla de kontakter som kanske finns utanför den egna arbetskretsen.
Forsskåhl säger att statistik också visar att personer som tagit en yrkeshögskoleexamen på svenska löper mindre risk att drabbas av arbetslöshet än sådana som tagit examen vid en finsk yrkeshögskola.
— Yrkeskompetens i kombination med kunskaper i svenska öppnar alltså portar till arbetslivet, konstaterar Forsskåhl.
Engelskans roll
Forsskåhl säger att engelskans roll på arbetsmarknaden blir allt större. Speciellt inom vissa områden, som forskningen, har engelskan blivit ett så kallat globalt arbetsspråk.
— Det innebär också att engelskan kryper ner till de högre utbildningarna, säger hon.
Forsskåhl påminner ändå om att de flesta svenskspråkiga som utbildar sig på engelska redan har en stabil språklig grund, vilket gör att de knappast överger sitt språk. Däremot säger hon att det snarare är utbildningar i Sverige som konkurrerar med de svenskspråkiga utbildningarna i Finland.
— Nu får vi bara se till att använda vår svenska och hålla den levande. Då kommer den nog att behövas också på arbetsmarknaden.
Sofie Fogde/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.