Sitra: Sociala medier ett hot mot demokratin – ”Effektiva för att manipulera åsikter”
”Det optimala skulle ändå vara att regleringen sköts av demokratiskt valda beslutsfattare och inte av plattformarna själva.”
Kim Strandberg, professor vid Åbo Akademi
Den snabbt föränderliga mediemiljön hotar att urholka demokratin på både ett globalt och ett nationellt plan. Det framkommer i en undersökning som jubileumsfonden Sitra publicerade på onsdagen.
Sociala medier har bevisligen haft en positiv inverkan på demokratin, men också farhågor har dykt upp under åren. Rapporten är skriven av experterna Hannu-Pekka Ikäheimo vid Sitra har tillsammans med sin kollega Jukka Vahti. Enligt Ikäheimo inföll ett brytningsskede ungefär samtidigt som britterna röstade för brexit och Donald Trump förde kampanj för att bli USA:s president.
— Ännu för drygt tio år sedan hade man höga förväntningar på att sociala medier skulle bidra till en ny blomstringstid för demokratin. Sedan blev det tydligt att sociala medier också kan användas effektivt för att manipulera väljarnas åsikter, säger Ikäheimo.
Miikka Pirinen / SitraIkäheimo säger att liknande hotbilder finns i Finland.
— Man frågar sig om man i fortsättningen kommer rösta på basen av välgrundade fakta och utifrån en allmän lägesbild eller på basen av sådant som är organiserat via sociala medier och som eventuellt fördunklar helhetsbilden.
Bidrar till ojämlik synlighet
Enligt Ikäheimo är den största hotbilden för Finland hur sociala medier påverkar den offentliga diskussionen. Han säger att olika algoritmer har en tendens att ta fram polariserande innehåll för användaren.
— Aktörer med det slags innehåll får lättare synlighet på sociala medier. Det kan leda in den offentliga diskussionen i fel riktning.
Rapporten visar att algoritmer bidrar till ojämlikhet på sociala medier. De inlägg som syns mest på exempelvis Twitter är producerade av en mycket liten grupp, enligt Ikäheimo.
— Trots att vi har ett demokratiskt etos och tänker att alla har möjlighet att publicera innehåll på sociala medier, är det ett faktum att uppmärksamheten är väldigt ojämlikt fördelad.
Också positiv utveckling
Kim Strandberg, professor vid Åbo Akademi, har själv forskat i hur sociala medier påverkar åsiktsbildningen i samhället. Han säger att han på senare tid fått en positivare bild av hur de sociala medierna utvecklas.
— Forskning har också visat att man nu för tiden exponeras mer för olika typer av åsikter än vad man gjorde tidigare, säger han.
Han ser positivt på den glidning som har skett i hur olika sociala medier tar mer ansvar för vad som händer på deras plattformer. Som exempel nämner han till exempel Twitters utestängning av Trump. Han ser också stora skillnader i hur sociala medier agerade under de två senaste presidentvalen i USA.
–Det optimala skulle ändå vara att regleringen sköts av demokratiskt valda beslutsfattare och inte av plattformarna själva.
Enligt Strandberg blir det farligt när innehållet på sociala medier förankras i det så kallade verkliga livet.
— Det här är vad Trump symboliserar. När du får den högsta möjliga maktpositionen och har starka anknytningar till de mörkaste hörnen av sociala mediers subkulturer. Där finns det stora utmaningar.
Även Marina Lindell, projektforskare vid institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi, ser i allmänhet positivt på kombinationen sociala medier och demokrati. Fördelen med sociala medier är att alla har chansen att producera innehåll.
— Men folk har en tendens att tro mera på sådan information som förstärker det de redan tror på.
Sätt att motverka
Ikäheimo och Vahti framhåller ändå i rapporten att det finns sätt att stoppa den negativa utvecklingen. De anser att de två viktigaste utgångspunkterna är marknadsutveckling och reglering.
Ikäheimo anser att det vore viktigt att konkurrensutsätta olika sociala medier. Tanken är att det borde vara enklare att förflytta sina egna data från ett socialt medium till ett annat om man till exempel anser den andra plattformen vara mer etiskt korrekt.
— Då skulle användarna bättre kunna påverka i vilken riktning de sociala medierna utvecklas, säger han.
Ett konkret exempel är enligt Ikäheimo den påtryckning som man tidigare utövade på telefonoperatörer. De tvingades göra det möjligt för kunderna att fritt byta operatör och fortfarande behålla sin gamla nummer.
Politikernas ansvar
I Europa har vi inga egna teknologijättar som i USA och Kina. Enligt Ikäheimo betyder det att ansvaret för att stoppa den negativa inverkan sociala medier har på demokratin ligger på politiska lösningar.
— Man har sett att nationella åtgärder haft betydelse för utvecklingen. I Tyskland har man till exempel gått in med strikta åtgärder som visat effekt.
På EU-nivå diskuterar man också beslut för hur man kan ingripa i teknologijättarnas ställning. Ikäheimo betonar att diskussionen kring sociala medier måste föras nu, eftersom den digitala utvecklingen är snabb.
Inte bara negativt
Ikäheimo säger att det fortfarande finns positiva sidor med sociala medier. Sociala medier har bidragit till att till exempel unga och kvinnor har fått en större roll i den offentliga diskussionen, vilket påverkar demokratin positivt.
Undersökningen gjordes genom intervjuer med forskare, sakkunniga och influencers.
— Vi hoppas kunna väcka diskussion om hur vi vill att våra påverkningsmöjligheter utvecklas och vilken slags kommunikationsmiljö vi tillsammans vill utveckla.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.