SPT 27.01.2021 20:02

Ett nytt projekt ska främja cirkulär ekonomi inom byggnadsindustrin i Egentliga Finland. Projektet koordineras av Turku Science Park i tätt samarbete med Nordkalk.

— Vi fokuserar på återanvändning och återvinning av oorganiska ämnen inom byggnadsindustrin, säger projektledare Reeta Huhtinen på Turku Science Park.

Över tjugo företag och en lång rad forskare och tjänstemän deltar i projektet som tar avstamp i Miljöministeriets strategiska program för cirkulär ekonomi. Arbets- och näringsministeriet står för hälften av projektets finansiering.

— Vi försöker identifiera olika flaskhalsar i byggnadsindustrins sidoströmmar och utveckla nya affärsmodeller för att effektivera återvinningen av rivningsmaterial, säger Huhtinen.

Gamla husgrunden skrotades

Rivningen av hotellet Hamburger Börs i Åbo för två år sedan illustrerar att livscykeln för hotellbyggnader kan vara oerhört kort. Den forna byggnaden betjänade resenärer och turister i endast 42 år innan grävskoporna och schaktmaskinerna jämnade hotellet med marken.

— Det är framför allt kostnaderna som avgör hur ägarna och finansiärerna ser på byggnaders livslängd, säger enhetsdirektör Jukka Lämsä på byggbolaget YIT.

Livscykeln för det nya hotellet beräknas vara 100 år medan fasaden har en livslängd på 50 år, uppger YIT. Enligt Lämsä lyckades YIT relativt väl med återvinningen när det gamla hotellet revs.

— Vi använde till stora delar samma pålning som tidigare för den nya byggnaden. All betong och bitumen och alla metaller och trävaror gick till återvinning, säger Lämsä.

Den ursprungliga tanken var att YIT skulle använda sig av den tidigare husgrunden i bygget av det nya hotellet, men den tanken övergavs i ett tidigt skede av byggprojektet.

— Vi insåg ganska snart att det gamla fundamentet inte matchade strukturen för det nya hotellet och att vi var tvungna att riva hela rubbet, säger byggplatsingenjör Ulla Salonen.

Tid är pengar

Hotellbygget har nu gått in i en fas där YIT koncentrerar sig på att finslipa interiören i det nya hotellet och renovera den kulturhistoriskt värdefulla delen av Hamburger Börs från 1895.

— Det optimala vore att vi skulle återanvända allt trä i våra byggprojekt. Som det nu är omvandlas träavfallet oftast till energi genom förbränning, säger Salonen.

Enligt Salonen är det alltför tidskrävande att rengöra till exempel bjälkar och plankor som är täckta med cement eller andra orenheter. Av samma anledning återanvändes inte fönstren när det gamla hotellet revs.

— Tid är pengar. Det skulle ta otroligt mycket tid att ta till vara varje enskilt fönster. Det är tyvärr inte lönsamt att återvinna allt, säger Lämsä.

Han påtalar också bristen på aktörer som kunde omhänderta en del av rivningsmaterialet.

— I teorin skulle vi ha kunnat återanvända alla handfat och vattenklosetter i samband med rivningen av det gamla hotellet. I praktiken saknas det ändå sådana företag som kunde rengöra och ytbehandla porslinet, och sedan sälja det vidare. Det finns ingen lönsamhet i det hela, säger Lämsä.

Enligt YIT saknas också företag som är specialiserade på återvinning av uttjänta material som används inom vattenförsörjning och avloppshantering.

De tuffa kvalitetskraven i den nuvarande statliga regleringen sätter också käppar i hjulen för återanvändningen av vissa byggnadsmaterial, uppger YIT. Trots det krassa utgångsläget har bolaget ställt ett ambitiöst mål för sitt koldioxidavtryck.

— Vi siktar på att halvera våra koldioxidutsläpp mellan åren 2019 och 2030, säger direktör Keijo Tikkala på YIT.

Hur ska det här gå till?

— Vi måste främja produktionen av utsläppssnål betong och bli bättre på att återvinna betongmassor då vi river uttjänta byggnader.

Keijo Tikkala anser att det behövs mer forskning eftersom det inte är uteslutet att återanvänd betong kan vara av sämre kvalitet än sådan betong som tillverkas av jungfruliga naturresurser.

Efterfrågan styr

Bolaget VS Purku i Lundo i närheten av Åbo tog emot cirka 19 000 ton betongmassor från rivningen av Hamburger Börs. Det innebär att cirka 1 100 lastbilar har fraktat betongmassor från Åbo centrum till Lundo i samband med rivningen. Betongen används nu som fyllnadsmaterial i bygget av vägar.

— Efterfrågan på betongkross som råvara för ny betong är tills vidare väldigt liten. Därför används materialet i huvudsak som fyllnadsmaterial, säger vd Petri Alander vid VS Purku.

I praktiken ger återanvändningen få miljövinster och minskar inte på klimatutsläppen. För att rivningsbetongen ska kunna användas i tillverkningen av ny betong måste den krossas till partiklar som har en diameter på högst 5-16 millimeter.

Slit och släng

Enligt VS Purku finns det ett uppenbart samband mellan ekonomiskt välstånd och återanvändning.

— På 1980-talet återanvändes många komponenter då man rev hus. Den ekonomiska tillväxten har lett till en slit-och-släng-kultur som inte gynnar återanvändning. Byggbolagen och finansiärerna vill hellre ha nya material, säger Alander.

Emma Sainio leder VS Purkus enhet för återvinning. Hon anser att det behövs en attitydförändring för att den cirkulära ekonomin ska ta fart.

— Vi konsumenter måste kräva återanvända material. Om det finns en efterfrågan brukar utbudet följa efter, säger Sainio.

Hon får medhåll av Alander som därtill efterlyser tuffare statlig reglering.

— I Sverige finns ett system där företagen i byggbranschen måste poängsätta hur stor andel av allt byggnadsmaterial som de ska återvinna. Då vet finansiärerna redan i anbudsförfarandet hur miljövänligt anbudet är, säger han.

Mikael Sjövall/SPT

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln