TY-professor: När coronavaccin tillverkas skapar man fienden och bygger sedan upp försvaret
ÅU råkar nå Mika Scheinin vid rätt tidpunkt. Professor emeritus i farmaci vid Turun yliopisto har en lång meritlista inom läkemedelsforskning, nu ska han samma eftermiddag föreläsa om coronavaccin för en grupp magisterstuderande i biovetenskaper id Åbo Akademi.
De får bland annat höra om att det finns över 200 vaccinkandidater mot coronaviruset, att 68 av dem har nått kliniska test, att 20 av dem är i den kliniska tredje fasen.
– Att ta fram coronavaccin har gått rekordsnabbt. Vi har mest hört om de vacciner som används i Finland och EU, men det pågår intressanta forskningsprojekt till exempel i Kina, Indien och Ryssland.
mRNA-teknologin blev banbrytande
– En del coronavacciner framställs med helt ny teknologi, såkallad mRNA-teknologi.
Det här till skillnad från konventionella metoder med virusodlingar, såsom till exempel vid framställning av poliovaccin exemplifierar Scheinin. Då odlar man virusmaterial och tillverkar vaccin av det.
Coronavaccintillverkningen var något helt annat.
– mRNA-teknologin betyder att man har den genetiska koden för viruset och kan framställa det genetiskt.
– Sedan tar man delar av virusets eget genom och använder det som vaccin. Genetiska materialet tas upp av människans celler som börjar tillverka virusproteiner.
Kroppens immunförsvar märker att kroppen har tillförts något främmande, och reagerar med att börja producera antikroppar mot det som är främmande.
– Man kan alltså säga att man tillverkar fienden, coronaviruset, eller egentligen bara en del av den, på genetisk väg, utan att riskera att bli smittad med själva viruset, och sedan sätter man igång försvarsmekanismerna mot fienden.
Tryggare sätt framställa vaccin
Kroppens immunförsvar är i en nyckelroll. Kroppen lär sig bekämpa det riktiga coronaviruset även om vägen dit var artificiell.
– Fördelen med den här teknologin är att man inte behöver odla virus. Det är tryggare, mer fokuserat, säger Scheinin.
Och hur lyckades man knäcka den genetiska koden?
– Med hjälp av modern molekylärbiologi och bioteknik. Det finns instrument som analyserar den genetiska koden och så hade man sedan tidigare kunskapen om hur man tillverkar vaccin. Verktygen fanns, man började inte från noll.
– Det som däremot också avvek från tidigare vaccinframställning som har varit lineär, med en fas i taget, var att man nu jobbade parallellt.
– Vanligen börjar man med test på försöksdjur, sedan kontrolleras biverkningar, sedan blir det mindre försöksgrupper, sedan större. Nu gjordes nästan allt parallellt. Det är naturligtvis en stor ekonomisk risk att göra så.
När vaccinet når alla är omöjligt säga
Denna icke-farmaci-studerande journalist skulle ha fallit av kärran snabbt på den tidigare nämnda föreläsningen, men Mika Scheinin kan förklara – och det på flytande svenska också om mycket av föreläsningsmaterialet går på engelska.
Den fråga han inte kan besvara, för att ingen kan, är när vi alla som det önskar ska bli vaccinerade.
– Det handlar om miljarder av doser. Rent tekniskt är det svårt att sätta upp det maskineri som krävs, så kanske vi har varit överoptimistiska.
– Vi ska inte skynda med att skylla på företagen bakom vaccinerna och inte ska vi skylla på myndigheterna. Men förstås är det viktigt att ta reda på orsakerna, och minimera alla dröjsmål och risker.
RNA är ribonukleinsyra. Våra celler innehåller olika ribonukleinsyror, med olika uppgifter. Med koden eller ”receptet” som budbärar(messenger)-RNA (mRNA) innehåller, kan cellen producera de proteiner som kroppen behöver. Källa THL.fi
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.