Jan-Ole Edberg 28.01.2021 20:001

Lönsamheten inom jordbruket har länge legat på en låg nivå.
– Den är nu pressad i botten, jordbruket tål inga fler smällar, säger jordbrukare Thomas Lindroth i Kimito.

Lindroth är sedan årsskiftet ny ordförande för SLC Åboland. Han är också nyvald andra viceordförande i SLC:s centralstyrelse, intresseorganisationen som bevakar jordbrukarnas intressen i Svenskfinland.

Den dåliga lönsamheten har gjort att intresset för jordbruket har minskat. Under de fem senaste åren har antalet lantbruk i Åboland minskat med 22 gårdar. Största delen av dem, 18 gårdar, fanns på Kimitoön, resten i Pargas.
– Få vill ta över när de äldre slutar. Däremot har den totala jordbruksarealen inte minskat, gårdarna som är kvar har i stället blivit större, säger Lindroth.

Stort tryck på skärpta miljökrav

Ett orosmoln på himlen är EU-stöden som hela tiden har minskat. Aktuellt just nu är fördelningen av EU-stöden för de kommande sju åren i EU:s stödprogram.
Stödpaketet för åren 2023–2027 minskar en aning från nuvarande.

Övergångsperioden 2021–2022 mellan programperioderna har en aning högre anslag eftersom en liten mängd pengar från det EU finansierade återhämtningspaketet som godkänts till följd av coronakrisen kan riktas till jordbruket.

Men trycket är stort på att skärpa miljökraven för jordbruket.
Lindroth säger att det här inte får ske till vilket pris som helst.
– Visst ska jordbruket ta sin del av miljöskyddet, men det får inte äventyra näringen, säger han.

Jordbrukare i fjärde generationen

Lindroth är jordbrukare i fjärde generationen på Gundby gård i Kimito.
Han odlar spannmål, bondböna och sockerbetor på 110 hektar åker. Till gården hör också 70 hektar skog.

Bland jordbrukarna har odlingen av bondböna och ärter ökat märkbart de senaste åren som komplement till spannmålsodling.
Bondbönan är en proteingröda som används till foder och är liksom ärter en baljväxt.
– Den skapar mångfald i jordbruket. Ju mera bondböna vi odlar desto mer gynnar det miljön och klimatet, säger Lindroth.

Genom att växla grödorna får man ett naturligt omlopp i naturen som ger positiva miljöeffekter.
Dessutom bidrar odlingen av bondböna till att foderindustrins importbehov av soja minskar.

Djuren behövs för mångfalden

I klimatdebatten finns det åsikter som med hänvisning till klimatavtrycket förespråkar en nedläggning av köttproduktionen till förmån för ökade satsningar på i huvudsak baljväxter.

Lindroth är skeptisk.
– Tar vi bort djuren förlorar vi mångfalden. Tänk på alla betesmarker som växer igen och försvinner. Dessutom leder det till att vi måste importera kött från länder som inte har lika stränga regler för jordbruket och djurproduktionen som vi.

Som exempel nämner han Brasilien där regnskogarna huggs ner för att ge plats åt mera odlingsmark.

Man måste se till helheten

De som kritiserar det finländska jordbruket och upplever näringen som en stor miljöbelastning har enligt Lindroth en smal syn på verkligheten.
– Man måste se till helheten. Miljötänket finns hos jordbrukarna, i högsta grad. Vi gör hela tiden insatser för miljön. Det här verkar vara obekant för många, säger Lindroth.

– Allmänheten tycker att vi inte gör tillräckligt. Men det tar tid att lägga om produktionen för att skapa mångfald, allt går inte i en handvändning. Det tar minst ett år att byta från en gröda till en annan. Det finns dessutom kapital bundet i maskiner som eventuellt måste bytas då odlingen ändras, säger han.

Jan-Ole Edberg
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln