Stort antal konkurser befaras då tillfällig krislag upphör efter januari – regeringen bereder nya stödpaket
Under coronakrisen har antalet konkurser paradoxalt nog varit klart färre än normalt. Främst beror det på regeringens åtgärder för att lindra den ekonomiska krisen.
Bland annat ändrades konkurslagen tillfälligt, vilket innebär att en obetald skuld inte räcker för att en borgenär ska kunna göra en konkursansökan. Ändringen gjordes för att skydda företag som drabbades av plötsliga betalningssvårigheter på grund av coronakrisen. Den tillfälliga lagen löper ut den sista januari och efter det förväntas en stor mängd konkurser.
Timo Lappi, ordförande för Turism- och Restaurangförbundet, befarar att våren blir svår. Förbundets medlemsföretag har drabbats hårt under krisen, dels då kunderna har varit färre, dels på grund av restriktioner.
– Det är myndigheterna som har förorsakat en del av betalningssvårigheterna bland våra medlemmar genom restriktionerna.
Enligt Lappi är det inte rätt att företagen nu tillåts gå i konkurs. Förbundet hoppades att lagen skulle förlängas till sommaren, men fick inget flankstöd av övriga organisationer inom näringslivet.
– Nästan alla våra medlemsföretag är i kris.
Enligt förbundets enkät från december uppger en dryg femtedel av medlemsföretagen att de hotas av konkurs det kommande halvåret. Värst är situationen bland nöjesparker (40 procent), evenemangsföretag (31 procent), pubar och nattklubbar (28 procent) och hotell och bad (25 procent).
– Det viktigaste blir nu att vaccinera befolkningen så snabbt som möjligt. Det är det enda som räddar oss, inga andra stöd eller åtgärder är tillräckligt starka.
Syftet är inte att förhindra konkurser
I februari ska den nuvarande tillfälliga konkurslagen ersättas med en annan tillfällig konkurslag som är i kraft till slutet av september. Då kan en konkursansökan göras om en skuld inte har betalts inom 30 dagar efter en betalningsuppmaning. Det är alltså en slags återgång mot normal lagstiftning, men en mjukare version. I normalfall är tidsfristen 7 dagar.
Enligt regeringens förslag är det sannolikt att ett större antal företag försätts i konkurs efter januari.
”Målet är inte att förhindra detta, utan att säkerställa att andra företags möjligheter att klara av coronaviruspandemin främjas”, står det i förslaget.
Pressfoto/Markus SommersFöretagarna i Finland förespråkade en tidsfrist på 60 dagar i stället för 30. Enligt Tiina Toivonen, chef för lagstiftningsfrågor vid organisationen, kan 30 dagar i vissa fall vara ganska kort tid att förhandla med långivare. Hon påpekar ändå att en konkursansökan kan ses som ett sätt att driva in skulder, men att den inte nödvändigtvis leder till konkurs.
– Det är klart att konkurserna kommer att öka, men det finns många andra stödåtgärder som påverkar hur kraftig ökningen kommer att bli.
Enligt organisationens enkät upplever 4 procent av medlemmarna att de hotas av konkurs. Det motsvarar 12 000 företag, vilket Toivonen beskriver som mycket jämfört med att omkring 3 000 företag vanligen går i konkurs varje år.
– Företagen behöver ekonomiskt stöd åtminstone under våren så att livskraftiga företag inte tillåts gå i konkurs och för att bevara jobben.
Skatteförvaltningen tror inte på konkursvåg
I normala tider är det Skatteförvaltningen som lämnar in flest konkursansökningar, över 40 procent år 2019. Timo Helin, överinspektör vid Skatteförvaltningen, säger att det i myndighetens statistik inte syns några tecken på en konkursvåg.
– Skatteskulderna har i och för sig vuxit med en halv miljard jämfört med mars i fjol.
Den största delen av de ökade skulderna beror ändå på att Skatteförvaltningen har lånat tillbaka mervärdesskatt till företagen enligt statsrådets beslut. Sammanlagt har omkring 360 miljoner euro betalats till företag som har ansökt om det.
Klart fler företag än vanligt har också beviljats betalningsarrangemang, de har alltså gjort upp en plan för att betala sina skatteskulder på sikt.
– Däremot har Skatteförvaltningen skickat klart färre betalningsuppmaningar än vanligt, så man kan inte tala om en konkursvåg – åtminstone inte genast. En betalningsuppmaning krävs nästan alltid för att göra en konkursansökan.
Timo NiemiTimo Helin påpekar ändå att han inte kan förutse vad som kommer att hända under våren, eller om övriga borgenärer har en annan situation.
Lagändringen i februari kommer ändå att leda till en rad konkursansökningar som Skatteförvaltningen inte har kunnat göra under den tillfälliga lagen. Enligt Helin går det ändå inte att jämföra med tiden då den tillfälliga lagen har varit i kraft.
– Det finns sådana företag som under normala förhållanden skulle ha gått i konkurs, men som nu har skyddats.
Lindrigare lagversion
Enligt Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) går lagstiftningen in i ett slags mellanskede från februari till september med en lite lindrigare variant av konkurslagen.
– Regeringen vill att alla de företag som har förutsättningar att klara sig kan göra det med hjälp av stödpaket, men vi kan inte garantera att företag som haft problem redan före pandemin kan hållas vid liv. Någonstans måste man dra gränsen och vi har försökt beakta både företagens och borgenärernas intressen.
År 2020 var konkurserna omkring en femtedel färre än året innan och enligt Anna-Maja Henriksson är det klart att konkurserna kommer att öka betydligt i år. Henriksson lägger ändå en viss tilltro till borgenärerna.
– Det ligger också i borgenärernas intresse att de företag som har förutsättningar att klara sig hålls på benen.
Henriksson säger att hon förstår att vissa branscher har drabbats speciellt hårt och att regeringen bereder nya stödpaket för dem. Hon lyfter också fram att en ändring av skuldsaneringslagen är under beredning.
– Målet är att hjälpa dem som gått i konkurs att komma på benen igen.
Tillfälliga konkurslagar
En borgenär kan ansöka om att försätta en gäldenär som anses vara insolvent, det vill säga inte kan betala sina skulder, i konkurs. Gäldenären betyder den som är skuldsatt, medan borgenären är den som till exempel lånat ut pengar.
I normalfall kan en gäldenär antas vara insolvent om den inte har betalat sina skulder inom en vecka efter en betalningsuppmaning.
En tillfällig ändring i konkurslagstiftningen trädde i kraft i maj och efter en förlängning upphör lagen efter den sista januari.
Enligt den tillfälliga lagen är det inte längre möjligt att anta att en gäldenär är insolvent endast på grund av en betalningsuppmaning.
I februari träder i stället en annan tillfällig lag i kraft till den sista september. Den innebär att en betalningsuppmaning igen räcker för att anta att en gäldenär är insolvent. Gäldenären har ändå 30 dagar på sig att betala skulden i stället för de vanliga 7 dagarna.
Erik Sandström
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.