Kulturbranschen trånar efter liveevenemang – nischat Åboföretag har lyckats ta en stor del av kakan
Pandemin har varit ett inferno för kultur- och evenemangsbranschen. Men ur askan har ett nytt sätt att ordna evenemang på fötts.
Sedan mars har Åboföretaget Rajupaja skrivit upp ungefär 280 virtuella evenemang i sin bokningskalender. Det gäller allt från virtuella händelser, liveströmning, webinarier och olika hybridlösningar.
Evenemangsföretagets vd Jani Rokala berättar att Rajupaja visserligen varit utrustade för att kunna ordna virtuella evenemang redan sedan år 2014, men att det aldrig riktigt funnits en efterfrågan för den sortens evenemang.
– Förr fanns det ingen marknad, och vi föreslog ens knappt för våra kunder att ordna något virtuellt eftersom antagandet alltid varit att evenemang ordnas live.
Pressfoto/RajupajaI mars, då allting stängdes och folksamlingsgränserna strypte all möjlighet till att ordna live-evenemang på traditionellt sätt, var oron stor inom evenemangsfältet. På en vecka tömdes Rajupajas bokningskalender för våren och sommaren.
– Men snart märkte vi att folk hade ett behov av att samlas och följa med evenemang, och virtuella sådana var det enda alternativet. Inom branschen började vi utveckla våra egna produkter då vi insåg att pandemin kommer att räcka länge.
På våren var det få som hade koll på hur man ordnar lyckade virtuella evenemang, men under året har evenemangsföretagen utvecklat sitt kunnande.
Nu vet man vad som kan ordnas och inte ordnas på distans, och kunderna vet vad man kan begära.
Rajupaja har nu sex sändningsstudior i Finland, och erbjuder virtuella evenemang med stor variation: allt från webinarier och produktlanseringar till julfester och konserter kan ordnas virtuellt.
Det kan röra sig om något så litet som att moderera ett företags distansmöte till att ordna en stor festival. Exempelvis organiserade företaget businessfestivalen SHIFT i augusti.
Hur fångar man uppmärksamheten?
Då projekten är som störst är arrangemangen liknande som vid en tevesändning, och utmaningarna för kulturevenemang är helt andra än de är live. Den största nya utmaningen med virtuella evenemang är att fånga deltagarens uppmärksamhet. Tempot måste vara högre och tekniken måste fungera felfritt för att folk inte ska tröttna.
– Om till exempel ett teaterstycke är dåligt är tröskeln för att avlägsna sig från datorrutan väldigt låg jämfört med att lämna en teatersalong. Samma sak gäller utbildning, eller egentligen vilka evenemang som helst. Också för musiker är det en utmaning. Artister måste helt och hållet revidera sitt program, eftersom man vanligtvis har en växelverkan med publiken.
Pressfoto/RajupajaFör Rajupajas del finns det gott om arbete då kunderna fått upp ögonen för det virtuella. Men Rokala anser ändå inte att virtuella evenemang räddar kulturbranschen eller är det nya normala. Virtuella evenemang är en sorts första hjälpen, inte läkarvård.
Vissa evenemang såsom produktlanseringar kan kanske ordnas virtuellt också efter pandemin, men kulturbranschen behöver live-evenemang. Rokala konstaterar att Rajupaja kommer överleva pandemin, men samma sak gäller tyvärr inte alla företag i branschen.
– Virtuella evenemang är ett sätt att säkra inkomst som temporärt hjälper många under denna urusla tid, men det här räddar absolut inte någon.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.