Finlands bank: Coronakrisen tär hårt på ekonomin – efter vaccinnyheter skymtas ljus i tunneln
Sett ur ett ekonomiskt perspektiv har Finland en mörk vinter framför sig och återhämtningen efter coronakrisen kommer att ta tid.
Nattsvart är det ändå inte, den ekonomiska recessionen 2020 verkar drabba Finland lindrigare än euroområdet i övrigt och den senaste tidens vaccinnyheter ger hopp vad gäller framtiden.
I sin pinfärska prognos för Finlands ekonomi åren 2020-2023 förutspår Finlands bank att ekonomin i landet krymper med totalt 3,8 procent under detta år.
Det är en avsevärd minskning, men den är ändå mindre än vad som tidigare förutspåtts.
Hur snabbt ekonomin återhämtar sig är enligt Finlands banks chefdirektör Olli Rehn omöjligt att säga med säkerhet, eftersom coronakrisen och hur den utvecklas styr återhämtningen.
– Dessutom kommer det att ta sin tid att bygga upp en tillräcklig immunitet hos befolkningen, och bakslag kan inte helt uteslutas, säger Rehn då han presenterar framtidsutsikterna.
Om epidemin drar ut på tiden förutspås Finlands ekonomi krympa ännu nästa år.
Tillväxten hänger på privat konsumtion
En blick på det övriga euroområdet bekräftar ändå att Finland befinner sig i ett bättre läge än övriga euroländer.
Europeiska centralbankens mål för en stabil penningpolitik är att hålla inflationen nära men under 2 procent.
Euroområdets inflation 2020 är 0,2 procent. Nästa år väntas inflationen stiga till 1,0 procent, år 2022 till 1,1 procent och år 2023 till 1,4 procent.
– För Finlands del har inflationsökningen varit något snabbare och ekonomin har dessutom krympt mindre än i det övriga euroområdet under coronakrisen, säger Finlands banks prognoschef Meri Obstbaum.
Inflationen väntas i Finland återgå till sin normala nivå under prognostiden 2020-2023 i takt med att konsumtionen ökar.
År 2023 förutspås Finlands inflation vara 1,5 procent.
Obstbaum betonar att betydande faktorer som exporten och företagens investeringsvilja inte stödjer den ekonomiska återhämtningen.
Exempelvis förutspås exporten nå samma nivå som innan epidemin först i slutet av prognostiden, alltså under år 2023.
– Någon snabb återhämtning är inte att vänta sig. Den ekonomiska tillväxten väntas vila i huvudsak på den privata konsumtionen under de kommande åren.
Strukturella förändringar ytterst viktiga
Rehn betonar att Finland nu lever i två separata tider vad gäller den ekonomiska politiken.
– Den ena handlar om att övervinna den fortfarande akuta hälso- och ekonomikrisen, den andra om att lösa långsiktiga problem i sysselsättningen och ekonomin, säger Rehn.
Även om epidemin i högsta grad styr ekonomis återhämtning, kan ändå de rätta satsningarna enligt Rehn påverka riktningen.
– Nu om någonsin är behovet stort att fatta beslut om långsiktiga strukturella förändringar, speciellt för att höja sysselsättningen. De viktigaste skulle vara sådana förändringar som belysta av forskningen bekräftats ha kraftig effekt, säger han.
Produktiviteten måste höjas
Dessutom måste förutsättningarna för att höja produktiviteten tas till nya nivåer.
– På den fronten har forsknings- och utvecklingsarbete samt andra produktionsinvesteringar stor betydelse. Beträffande dem har vi hamnat på efterkälken i Europa redan innan coronakrisen.
Men för att forsknings- och utvecklingsarbetet ska bära frukt och ha någon positiv påverkan på förutsättningarna för högre produktivitet så behövs kunnig personal, säger Rehn.
– Att höja kunnandet är av stor betydelse. Dessutom spelar det en roll hur lätt det är för företagen att få kunnig personal från utlandet. De är viktiga med tanke på både innovationsprocesserna och skapandet av nya företag.
Sofia Westerholm/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.