Mika Akkanen läser upp julfreden i Åbo utan publik i år – ”Jag har fått tackbrev från Nya Zeeland”
Klockan 12 på julafton ställer sig Åbo stads protokollchef Mika Akkanen på Brinkalahusets balkong vid Gamla Stortorget i Åbo och läser upp julfreden.
Men i år sker det under annorlunda omständigheter. Akkanen gör samma sak som åren innan, men utan de 10 000 människor som brukar samlas på torget och gatorna runtomkring för att följa med ceremonin.
Åbo stad har satt stängsel runt torget för att hindra folk från att samlas som vanligt och hoppas att Åboborna stannar hemma och följer med julfreden på tv i år.
Första gången som julfreden lästes upp i Åbo var på 1320-talet då julfreden lästes upp i alla städer i det svenska riket.
Det var kungen som utlyste en julfred som sträckte sig till tjugondedag knut och då fick man strängare straff för vissa brott.
På 1880-talet upphävdes julfredslagen, men traditionen att läsa julfreden har fortsatt i nästan oförändrad form i Åbo sedan dess.
Den svenska texten som läses upp är från 1830-talet.
I Åbo brand 1827 brann julfredspergamentet upp och en person skrev ner julfredstexten ur huvudet så som han kom ihåg den. Den svenska texten har fått stå oförändrad sedan 1830-talet, men den finska texten är lite yngre.
— Personen som skrev ner julfreden kunde nog inte så bra finska och där fanns en del märkliga formuleringar, så på 1880-talet gjordes en ny översättning till finska och det är den som läses upp ännu i dag, berättar Akkanen.
Arkiv/Mikael PiippoDen äldsta kända julfredstexten, som hittats i Björneborg, är från 1600-talet. Den är mycket längre än den text från 1800-talet som nu läses upp.
Programmet har varit samma i över hundra år. Orkestern spelar Björneborgarnas marsch och kören sjunger psalmen Vår Gud är oss en väldig borg. Finlands nationalsång Vårt land sjungs också.
— Vissa undrar varför programmet inte ändras och tycker att det borde vara mera julmässig musik i stället för till exempel Björneborgarnas marsch, som ju är en militärmarsch. Men värdet ligger i att det är en tradition som har sett likadan ut, säger Akkanen.
Det nuvarande upplägget formades under förryskningstiden. Under täckmanteln av en opolitisk tradition kunde man få in patriotiska element.
”En ära att läsa julfreden”
I år blir åttonde året som Akkanen läser upp julfreden. Han är 58 år och räknar med att gå i pension om cirka 10 år och planerar att läsa upp julfreden fram till dess. I så fall skulle han vara en av de som läst upp julfreden flest gånger under 1900-talet.
— Traditionen påbjuder att samma person ska läsa upp julfreden så länge som möjligt, säger Akkanen.
Den som hittills har varit den mest långvariga julfredsuppläsaren är kanslichef Paavo Heinonen som utförde uppdraget 17 gånger, 1985-2002.
Akkanen fick själv uppdraget när stadens kanslichef Jouko Lehmusto gick i pension.
— Dåvarande stadsdirektören Aleksi Randell gav mig i uppdrag att läsa upp julfreden. Jag blev aldrig egentligen tillfrågad, utan han konstaterade bara att min tjänst på staden ligger närmast den som historiskt läst upp julfreden. Men det är en ära att få läsa julfreden och föra vidare denna gamla tradition.
Akkanen är chef för internationella ärenden vid Åbo stad, men han har också titeln protokollchef vilket innebär att han till exempel ansvarar för stadens flaggning och olika festligheter.
Sedan 2013 har Akkanens jular alltså sett lite annorlunda ut.
— Jag är på plats här i Brinkalahuset klockan tio på julaftonsmorgonen. Klockan 10.30 testar vi ljudtekniken med Yle.
— Först efter klockan 13 är jag hemma igen. Men det är riktigt skönt. När jag lämnar hemmet är allting kaos, men när jag kommer tillbaka är alla julförberedelser klara.
Viktig tradition för finländare
Man har tänkt på allt för att inget ska kunna hindra uppläsandet av julfreden. Akkanen berättar att Åbos första stadssekreterare alltid står beredd att hoppa in om något oväntat skulle ske.
— Om jag plötsligt skulle svimma just innan jag ska gå ut på balkongen står stadens förste stadssekreterare alltid bredvid dörren och kan ta pergamentet och läsa upp julfreden i mitt ställe.
När Akkanen började läsa upp julfreden överraskades han av hur viktig traditionen är för finländare.
— Jag fick många e-postmeddelanden från finländare i olika delar av världen, allt från Nya Zeeland till Argentina, som tackade för julutlysningen.
Namnet på Aleksi Randell har korrigerats 23.12. Rättelsen gällde stavningen på förnamnet från Alexi till Aleksi.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.