Bergqvist vill diskutera öppet om färjeavgifter och utgå från helhetsbehov då skärgårdslagen uppdateras
PressfotoSkärgårdslagen från 1981 bör uppdateras. Det råder det inget tvivel om, anser Sandra Bergqvist, Skärgårdsdelegationens ordförande.
Delegationen håller på att gå igenom lagstiftningen för att se vilka delar som bör uppdateras.
En av de diskuterade aspekterna är hur man bör definiera ortsbor. Bergqvist säger att delegationen är enig om att skärgårdens demografi ändrat drastiskt under åren, då antalet fast bosatta har minskat medan fritidsboende har ökat.
– Vår generella synpunkt på det är att vi ser en trend av ”monipaikallisuus”, eller flerplatsboende, där folk bor eller jobbar på flera ställen. Det har vi märkt redan innan coronapandemin, men nu under pandemin har den trenden blommat ut.
Bergqvist jämför frågan med lagstiftningen om att bygga ut bredband på områden där det inte finns en marknad för det. I den lagen har det noterats att också fritidsboende beaktas, vilket Bergqvist ser som ett tecken på att bosättningsfrågor inte är svartvita.
Istället ser Bergqvist att man borde fundera på skärgården som helhet och utgå från de behov som finns, oberoende var de som rör sig i skärgården är skrivna.
– Jag tycker inte om diskussionen där man sätter folk i fack; alla som rör sig i skärgården gynnar skärgården.
Vill se diskussion om avgifter
Direkt kopplat till diskussionen om fast bosatta och fritidsboende är förbindelsetrafiken.
I det nuvarande regeringsprogrammet står det att förbindelsefärjorna är avgiftsfria, men i framtiden kunde avgifter återinföras, antingen för alla eller för icke-ortsbor. Bergqvist upplever att man bör reda ut både för- och nackdelar med att återinföra avgifter.
Hon ser att avgifter kunde vara en morot för operatörer att förbättra servicen och locka flera användare. Samtidigt är Bergqvist medveten om att kostnaderna redan är dyrare i skärgården än i fastlandet, så ytterligare avgifter känns oskäligt.
– Men det viktigaste är att vi ska diskutera frågan väldigt öppet, och inte sätta lock på diskussionen. Vi vet att alla saker har fördelar och nackdelar, och det är bra om vi kan sätta korten på bordet.
Lukas SöderqvistDessutom upplever Bergqvist att det vore på sin plats att revidera hela förbindelsetrafiken, istället för att rakt av tänka sig att minska eller öka antalet rutter.
Exempelvis kunde hela upphandlingsprocessen ses över, eftersom dagens korta upphandlingskontrakt gör det svårt för företagen att ta risker och investera. Bergqvist vill bygga in någon form av morot till operatörerna, exempelvis avgifter, för att säkra att också företagen satsar på servicen utöver det som står stipulerat i upphandlingsavtalen.
Låg prioritet i politiken
En uppdatering av skärgårdslagen är inte inskriven i det nuvarande regeringsprogrammet, vilket innebär att ärendet inte prioriteras, och delegationen har inte makten att föra ärendet vidare.
Bergqvist påpekar dock att aktuella ärenden stundvis kan finna sin väg till plenisalen även om de inte finns med i programmet.
Deltidsboende blir alltmer större och viktigare grupp, folk jobbar distans på sina villor i skärgården som i dagens läge inte mera kan tolkas som stugor utan hem, där man kan bo året om fast man är skriven på en anna ort.
Skärgårdslagen är de fakto föråldrat och bör säkert uppdateras så att den främjar livet i skärgården och förbindelserna är självklart den viktigaste delen. Den skall vara rättvis för alla, även för fast-och fritidsboende bakom privata färjor. Frågan är inte bara om boende eller turister, utan om att en del betalar i dagens läge när andra slipper. Detta måste man kunna åtgärda genast utan att vänta på en ny lagstiftning. Privata färjförbindelser skall tolkas i fortsättningen som allmän förbindelsetrafik och bli därmed avgiftsfri för alla. Rättvisa snarast möjligt.
Artikeln nämner endast fast bosättning och fritidsboende, vilket undertecknad ser som helt fel indelning. Idag måste man tala om självfallet fast bosättning men som en synnerligen viktig och växande gruppering om deltidsboende, vilket kontinuerligt utvecklas och blir större, samt självfallet bör också en fritidsboende gruppering kvarstå. Det är gruppen DELTIDSBOENDE vilken är den viktiga delen, från vilket det också delvis utvecklas till fast boende. Deltidsboende och fritidsboende är inte identiska grupper och därmed ej jämförbara beträffande t.ex behov gällande användning av och utbud av lokala tjänster. I detta sammanhang utgör företag och företagare en betydande del att beakta, då man reviderar och ser över utvecklingen i skärgården.
Återkommer separat till övriga punkter i artikeln.
Håkan Wickström
Storpensor Houtskär
Som turismföretagare är man mycket angelägen om att speciellt landsvägsturism-strömmarna inte skall minska. Vi måste vara konkurrenskraftiga emot Kimtoön och Nådendahl, där gästerna inte behöver betala någon ”vägavgift” eller vänta på färja.