Också medicinutvecklingen går på högvarv – men det tar betydligt längre tid att utveckla ny medicin än vaccin mot corona, säger professor i Åbo
Det är inte bara vaccin mot coronaviruset som utvecklas och testas. Läkemedelsutvecklingen går också på högvarv i världen.
Vilken medicin som godkänns för försäljning och kommer ut på marknaden är oklart. Förutom forskning och noggranna tester spelar finansieringen en stor roll.
– Också i Åbo pågår läkemedelsutveckling, vi har välutvecklad diagnostik här. Finlands Akademi och Business Finland reagerade tidigt och finansierar flera coronarelaterade projekt i landet, säger Ullamari Pesonen.
Pesonen är professor i farmakologi och läkemedelsutveckling vid Åbo universitet och har tidigare arbetat med att utveckla läkemedel på Orion Pharma.
Hittills har endast ett läkemedel, en så kallad antiviral medicin som utvecklades i USA och heter remdesivir, godkänts för användning.
– USA:s läkemedelsmyndighet godkände det i oktober, Europeiska läkemedelsmyndigheten i juli. Det används på patienter som är över tolv år gamla, som är intagna på sjukhus med svåra symptom.
– Men remdesivir motverkar inte dödligheten, enligt den senaste studien. Dessutom borde man börja använda det i ett tidigt skede – men ingen ligger ju på sjukhus då de ännu bara har lindriga symptom, säger Pesonen.
Arkiv/PhxereLäkemedel som är godkända för att använda mot andra sjukdomar har också testats i coronakampen.
Klorokin som används mot malaria, hydroxiklorokin som används mot reumatologiska sjukdomar och lopinavir/ritonavir som används mot HIV hör till den gruppen.
De första testerna som utfördes i våras visade att vissa personer reagerar positivt på dem.
– Men efter att ha utfört noggranna kliniska tester har man kommit fram till att de inte har någon antiviral effekt. Bara enskilda patienter kan få hjälp, säger Pesonen.
Andra läkemedel som används i behandlingen mot coronaviruset är så kallade immunmodulerande läkemedel, antiserum och biologiska läkemedel.
De är dyra och används endast av experter inom vården, vissa av dem då inga andra utvägar finns.
Pesonen säger att det finns tre sätt att hantera coronaviruset.
– Man kan motverka symptomen, använda antivirala läkemedel eller vaccinera.
Med vaccin vill man uppnå flockimmunitet och ta kål på viruset.
Antivirala mediciner ska i sin tur förhindra att viruset förökar sig eller infekterar kroppens celler.
Pengar ger snabbare resultat inom forskningen
Ett vaccin ska alltså väcka kroppens motstånd och få immunförsvaret att börja slåss mot ett virus. Traditionella vacciner går ut på att injicera en liten del av ett försvagat virus i kroppen, men det finns olika varianter.
Det vaccin som de amerikanska läkemedelsjättarna, världens största läkemedelsbolag Pfizer och Biontech har utvecklat, sätter i gång immunförsvaret genom att injicera en del av coronavirusets gen. Det är ett såkallat RNA-vaccin.
Pesonen förutspådde i april att det tar sex månader innan vi har ett vaccin klart. Så blev det också – vaccinet kunde då börja ges till människor.
Men att få vaccinet till marknaden är en annan sak.
Pfizer och Biontech kom först till skott tack vare starkare muskler i form av bättre ekonomi och finansiering.
Astra Zeneca är i sin tur europeiskt, med mindre ekonomiska medel att röra sig med.
Att vara först är inte alltid bara positivt. Pfizers och Biontechs vaccin måste förvaras i -70 grader och förstörs i rumstemperatur. Det innebär att det är svårare att förvara, säger Pesonen.
Finland har bland de bästa förutsättningarna att förvara vaccinet, så Pesonen tror inte det kommer att bli något problem här. De vacciner som väntas anlända till Finland först är Pfizer och Biontechs, Astra Zenecas samt bolaget Modernas.
Jämför med Alzheimers
En stor skillnad mellan läkemedel och vaccin är att de som vaccineras ofta är friska människor.
– Det är mycket svårt att utveckla läkemedel mot coronaviruset för friska människor.
Pesonen jämför med Alzheimers sjukdom.
– Om människan redan har symptom på Alzheimers så är det mycket svårt att bota sjukdomen. Det går att lindra sjukdomens utveckling men om hjärnans nervceller har börjat förstöras så är det mycket svårt att få dem att växa tillbaka, säger hon.
Ett antiviralt läkemedel mot coronaviruset är ändå en bra målsättning, eftersom mediciner kan användas snabbare, säger Pesonen.
– Det går att jämföra med exempelvis Hepatit C eller HIV. De som medicineras för de här virusen kan leva vanliga liv, säger Pesonen.
Hur länge kan det då ta innan de första coronamedicinerna kommer ut på marknaden?
– Om man börjar från allra första början kan det ta 8–10 år tills ett nytt läkemedel är ute på marknaden, säger Pesonen.
Den första, prekliniska fasen kan ta upp till fem år.
– Det är den fasen man kan gå igenom lite snabbare om man har mera pengar och till exempel kan sålla tiotusentals molekyler snabbt. De kliniska studierna tar kanske ett–två år, säger Pesonen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.