Undersökning: Svenska Yle konkurrerar med de finlandssvenska dagstidningarna
De ändringar som regeringen föreslår i den så kallade Yle-lagen kan orsaka betydande störningar på en marknad som fungerar bra med privata krafter.
Den slutsatsen drar advokatbyrån Avance av en undersökning man gjort på beställning av Medieförbundet och de finlandssvenska tidningshusen HSS Media, KSF Media och Förlags Ab Sydvästkusten.
Svenska Yles nyhetstexter med lokalt och regionalt innehåll på nätet minskar användningen av de lokala och regionala dagstidningarnas nyhetstjänster, konstaterar Avance.
Detta å sin sida gör att de svenska dagstidningarnas överlevnadsmöjligheter blir sämre eftersom Yle i egenskap av skattefinansierad aktör skapar en osund konkurrens.
Tidningarna har bred täckning
Regeringen presenterade i juni ett förslag till revidering av Yle-lagen. Enligt förslaget skulle den med skattemedel finansierade nyhetsförmedlingen på nätet i framtiden behöva bygga på rörlig bild och ljud. Den uppdaterade lagen skulle därmed begränsa Yles produktion av nyheter endast i textform på bolagets webbsidor.
Svenska Yle skulle ändå vara ett undantag. Enligt lagförslaget kunde Svenska Yle regionalt erbjuda textinnehåll på svenska eftersom det finns ett så litet utbud av sådant på svenska.
Avance skriver i sin rapport att påståendet inte stämmer. Undersökningen visar nämligen att de lokala och regionala svenskspråkiga dagstidningarna har bred täckning.
”Hela 90 procent av de svenskspråkiga respondenter som intresserar sig för regionala och lokala nyheter säger att de läser dagstidningens lokalnyheter på skärm”, skriver Avance.
Svenska Yles innehåll på nätet är inte heller ett komplement till tidningshusens nätnyheter, utan de tävlar om samma läsare.
”En betydande andel av dem som deltog i undersökningen och som nyligen avslutat en tidningsprenumeration konstaterar att det gratisinnehåll som Yle levererar hade en inverkan på beslutet att avsluta prenumerationen”, konstaterar Avance i rapporten.
Enligt undersökningen är det sannolikt att tidningarnas intäkter för prenumerationer och annonser skulle vara högre utan nyhetsinnehåll i textformat på Yles webbplats.
Rapportens författare skriver att det därmed inte finns någon motivering till varför Yle ska upprätthålla en offentligt finansierad lokal nyhetsrapportering i textform i landets svenskspråkiga områden.
EU-kommissionen har i en tidigare utredning konstaterat att Yles nuvarande uppgiftsbeskrivning inte motsvarar de krav som gäller för statligt stöd till bolag inom EU.
Finlandssvenska mediechefer håller med
— Det här är den första undersökningen som på riktigt tar frågeställningen dit den hör hemma, till marknaden och konsumenten, säger Niklas Nyberg som är vd och chefredaktör för HSS Media.
— Svaret är ganska tydligt och något vi försökt påpeka i drygt fem år: Svenska Yles fokus på skriven journalistik har en negativ inverkan på de finlandssvenska dagstidningarnas framtid. Det borde vara uppenbart för myndigheterna och beslutsfattarna, ja vem som helst, att vi inte kan stifta lagar och godkänna undantag som skapar olika förutsättningar för olika företag inom samma bransch.
Susanna Landor, chefredaktör för Hufvudstadsbladet, är inne på samma linje.
— Enkäten visar tydligt att det finns privata aktörer som producerar regionala nyheter på svenska och att Svenska Yles utbud av nyhetstexter konkurrerar med de kommersiella medieaktörernas innehåll.
Landor säger att det därmed inte finns någon juridisk grund för det föreslagna undantaget i den nya Yle-lagen.
— Undersökningen visar klart att Svenska Yles skattefinansierade regionala textbaserade nyheter direkt konkurrerar med de finlandssvenska dagstidningarnas digitala nyheter, säger Tom Simola som är vd för Förlags Ab Sydvästkusten och chefredaktör för Åbo Underrättelser.
— Det är bra att det nu finns material som klart verifierar att Svenska Yles skattefinansierade regionala verksamhet förvränger konkurrensen på marknaden och orsakar betydande störningar på en fungerande marknad.
Även Simola konstaterar att Svenska Yles nuvarande verksamhet därmed bryter mot EU:s regler om statsstöd.
Plock ur undersökningen
Undersökningen visar att Svenska Yles regionala nyhetsrapportering till stor del består av texter på nätet utan koppling till ljud eller rörlig bild.
94 procent av undersökningens svenskspråkiga respondenter i åldern 18-79 i Nyland, Egentliga Finland och Österbotten följer med nyheter dagligen.
75 procent av respondenterna är intresserade av lokala och regionala nyheter och 70 procent läser nyheterna på nätet eller på mobilapplikation.
90 procent av respondenterna läser lokala nyheter på dagstidningarnas webbplatser eller mobilapplikationer, 64 läser dem på Yles webbplats eller applikation. 57 procent läser både dagstidningarnas och Yles digitala nyheter.
52 procent av respondenterna skulle läsa mer av dagstidningarnas innehåll på digitala plattformar om de inte hade tillgång till Yles nyheter på nätet.
450 personer intervjuades för undersökningen som genomfördes den 5-20 november av Taloustutkimus.
Nyhetsbyrån SPT ägs av de i artikeln omtalade mediebolagen HSS media, KSF media och Förlags Ab Sydvästkusten.
Det är klart att med en beställd ”undersökning” får man det svar man är ute efter och anklagar YLE för att ”snedvrida” konkurrensen. Folk betalar nog för en papperstidning som är värd att betala för med bra innehåll. Om YLE skall bara göra audiovisuellt material och tidningshusen gör textbaserade artiklar, vad är det om inte att man vill ha ensamrätt på textartiklar?
Då är det bara för YLE att göra textartiklarna animerade som skrollar automatiskt (med paus) och en bakgrundsmelodi (med mute) som uppdaterade 90-tals hemsidor så uppfyller de kraven för ”audiovisuella” artiklar och tidningshusen kan klaga bäst de vill. 🙂
YLE gör vad de skall göra och skapar material helt enligt Public Service.
Det är inte första gången som tidningsbranschen klagar istället för att göra produkter som folk vill betala för, men ”problemet” är något som kallas för Internet. Det är en lättnad att surfa in på kommersiella sidor och inte se en enda reklam tack vare adblockers. Så hur skall mediabranschen finansieras när man kan skippa reklam som man tvingas på annars?