Vårdreformens finansieringsmodell sår split inom regeringen: ”Det här nollsummespelet känns fel”
Finansieringen av vårdreformen väcker fortfarande bitsk kritik bland en lång rad riksdagsledamöter som företräder regeringspartier.
Inom regeringen är det framför allt SFP som ställer sig på tvären. Enligt en enkät som Yle har gjort anser hälften av SFP:s riksdagsledamöter att reformen överför alltför mycket pengar från tätorterna till de övriga delarna av landet.
– Det känns galet att man ska banta ned social- och hälsovården inom vissa områden, även om nedskärningsbehovet har blivit mindre efter regeringens förhandlingar. Vi har tvärtom behov av att stärka vår social- och hälsovård i huvudstaden, säger riksdagsledamot Eva Biaudet (SFP).
Linnea de la Chapelle/SPTHon befarar att till exempel barnskyddet, psykvården, bostadslösheten, missbrukarvården och äldreomsorgen i Helsingfors kommer att drabbas i den nuvarande modellen.
Riksdagsledamot Joakim Strand (SFP) från Vasa valkrets ställer sig också kritisk till finansieringsmodellen. Han misstänker att det finns felaktiga siffror i de kalkyler som Institutet för hälsa och välfärd använder sig av när de bedömer vårdbehovet.
– Som det nu ser ut kommer de områden där SFP är starkt att förlora en del av finansieringen för social- och hälsovården. Det är inte bra. Vi ska i samarbete med konsulter gå igenom de nuvarande siffrorna och se om det finns skäl att uppdatera behovskoefficienterna i Österbotten, säger Strand.
Groteska siffror
Trots att Strand sällar sig till kritikerna betraktar han regeringens proposition som en ”rejäl avvärjningsseger” tack vare justitieminister Anna-Maja Henrikssons och jämställdhetsminister Thomas Blomqvists påverkan.
– Det nuvarande lagförslaget ser betydligt bättre ut än de tidigare versionerna. Siffrorna för finansieringen av vårdreformen under den förra regeringsperioden var helt groteska, säger han.
Heidi Hakala/SPTStrand betraktar den långa övergångsperioden på sju år och målet att effektivera förvaltningen av vården som positiva framsteg, men ifrågasätter trots det logiken i finansieringen.
– Att flytta resurser från en region till en annan fungerar kanske i ministeriets exceltabeller, men inte i det verkliga livet, säger Strand.
Eva Biaudet anser att förslaget därtill undergräver lokaldemokratin.
– För mig som förtroendevald i Helsingfors stadsfullmäktige uppstår ju en märklig situation om jag noterar behovet att satsa mer pengar på till exempel barnskyddet i Helsingfors, men inte kan göra något åt saken eftersom beslutsmakten finns på annat håll, säger Biaudet.
Nollsummespel och koefficienter
Enligt Biaudet är de preliminära siffrorna för nedskärningarna inom social- och hälsovården i Helsingfors fortfarande ”alarmerande”. Finansieringsgapet är cirka 60 euro per invånare i Helsingfors, påminner hon.
– Det här nollsummespelet känns fel. Det är bra att man vill förbättra vården inom vissa regioner, men det ska inte drabba dem som behöver vård i andra delar av landet, säger Biaudet.
Utöver Biaudet och Strand hör SFP:s riksdagsledamöter Anders Adlercreutz, Veronica Rehn-Kivi och Sandra Bergqvist till reformens kritiker.
Statsrådet– Vi har haft en öppen dialog med vår egen riksdagsgrupp, som enhälligt har godkänt det lagförslag som nu ska behandlas av riksdagen. Finansieringen hade sett annorlunda ut om det hade varit vår modell, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet (SFP).
Blomqvist har företrätt SFP i den ministerarbetsgrupp som har manglat fram regeringens kompromiss.
– Den koefficient som Institutet för hälsa och välfärd har utarbetat som grund för finansieringsmodellen har inte varit föremål för politisk diskussion. Den är vad den är, men den kan vi inte påverka, säger Blomqvist.
Hopp om revidering i riksdagen
De gröna riksdagsledamöterna Tiina Elo, Mari Holopainen, Inka Hopsu och Heli Järvinen riktar också kritik mot vårdreformens finansieringsmodell.
– En lösning där kommuner med en kostnadseffektiv social- och hälsovård råkar ut för nedskärningar är inte lyckad. Jag hoppas att vi kan korrigera det här missförhållandet i riksdagsbehandlingen, säger riksdagsledamot Inka Hopsu (Gröna).
Hopsu anser bland annat att den koefficient som ska beakta befolkningstillväxten och styra finansieringen av reformen i tätorter inte har en tillräckligt utjämnande inverkan.
– Vi måste se till att de ekonomiska överföringarna från ett vårdområde till ett annat inte blir för stora, säger Hopsu.
Till kritikerna inom regeringspartierna sällar sig likaså riksdagsledamot Pia Lohikoski (VF).
– Nyland drabbas i viss mån av nedskärningar, men det handlar om en kompromiss, säger Lohikoski.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.