Åboforskning: Sju av tio är redo att ta coronavaccinet – rädsla och oro skapar ändå motstånd
Ett vaccin mot covid-19-sjukdomen är snart inom räckhåll men samtidigt säger en del av finländarna att de inte vill ha coronavaccinet när det väl finns att få.
– Om tillräckligt många låter bli att ta vaccinet betyder det att viruset fortsätter att cirkulera, säger Hanna Nohynek, överläkare vid Institutet för hälsa och välfärd (THL).
Eftersom också djur kan sprida det nya coronaviruset är det alltför optimistiskt att anta att det skulle försvinna helt från världen, säger hon.
– Ett scenario är att viruset fortsätter finnas och tidvis orsakar små epidemikluster bland personer som inte är vaccinerade, säker Nohynek.
En annan möjlighet är att viruset blir lindrigare och med tiden alltmer likt de fyra andra coronavirusen som tidvis orsakar influensasymtom, säger hon.
THL/Mara LeppäDe antikroppar som bildas tack vare vaccinet blir med tiden allt färre. Det finns en teori om ett tidsfönster då den som tagit vaccinet och blir smittad av coronaviruset kan bli mer allvarligt sjuk än en person som inte vaccinerats. Enligt Nohynek finns det ändå ingen forskning som stöder denna teori.
När man forskar i nya vacciner vet man aldrig genast exakt vilka effekter de kommer att ha, säger hon. Hur länge vaccinet skyddar mot sjukdomen är en osäker faktor, om det uppkommer allvarliga och sällsynta biverkningar är en annan.
– Den största delen av vaccinets biverkningar uppkommer inom sex veckor efter vaccineringen.
Oro om säkerheten påverkar
I en undersökning har 70 procent av deltagarna uppgett att de planerar att ta coronavaccinet när det är färdigt. Av den resterande knappa tredjedelen är hälften negativt inställda medan de övriga är neutrala. Siffrorna är ny forskning från en grupp vid Åbo Akademi och Åbo universitet som har specialiserat sig på attityder till vaccin.
De flesta litar på att vaccinet är säkert om myndigheterna rekommenderar det, men det finns också en grupp som är osäkra.
– Ju mindre man litar på läkare, forskare, medier och myndigheter, desto mindre är sannolikheten att man vill ta det kommande coronavirusvaccinet, säger Anna Soveri, en av forskarna i gruppen.
Satu KarmavaloHos de Åbobor, Jakobstadsbor och vuxna Facebookanvändare som blev tillfrågade påverkade en aspekt viljan att vaccinera sig överlägset mest.
– Hur säkert man tror att vaccinet är, det är den viktigaste enskilda faktorn som påverkar om folk vill vaccinera sig.
Viljan att vaccinera sig påverkas också av hur allvarlig sjukdom man tror att covid-19 är, men inte alls i lika hög grad som säkerhetsfaktorn.
Personliga historier skrämmer
Berättelser om när det gick riktigt illa för människor figurerar ofta i sociala medier, i en del medier och på diskussionsforum. De här berättelserna har ett starkt inflytande fastän de är mycket ovanliga.
– En skrämmande berättelse kan omkullkasta allt det myndigheterna sagt, säger Anna Soveri.
Personliga historier om negativa vaccinationsupplevelser får större betydelse för ett vaccinationsbeslut eftersom de historierna väcker oro och rädsla, säger hon.
– Vi är mer känsliga för den information som väcker rädsla. När vi tror på den informationen får det oss att tvivla på myndigheterna.
Ett känt exempel som vaknat till liv på nytt är vaccinet Pandemrix som ökade sannolikheten att insjukna i narkolepsi för en liten del av befolkningen.
Enligt forskaren kan negativ information hänga med i åratal medan få minns exakta procent om hur säkert ett nytt läkemedel är.
– Det varierar också starkt mellan olika människor, säger hon.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.