Statsvetare: Svenska intressen en icke-fråga för Centern och Väyrynen
”Det står klart att Väyrynen har andra mål än att jobba för de svenskspråkigas intressen inom Centern. Jag tror inte heller att han är intresserad av att bli en stark lokal profil i Malax.”
Åsa von Schoultz, professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet
Göran Djupsund, professor emeritus i statsvetenskap, och Åsa von Schoultz, professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet, är eniga i sin analys: Svenskspråkiga har ingen medvind att vänta av att veteranpolitikern Paavo Väyrynen valts till ordförande för Centerns, än så länge, svenskspråkiga distrikt eller av att han sitter i partistyrelsen.
— Centerns lilla svenskspråkiga verksamhet har olyckligtvis kommit att fokusera på Peter Albäck (distriktets tidigare ordförande och tidigare verksamhetsledare för svenska Centern, red. anm.) och hans få men högljudda gelikar. Valet av Väyrynen förstärker det. Chansen att bredda partiet och den svenskspråkiga verksamheten gick förlorad, säger Djupsund.
von Schoultz anser att ett välfungerande svenskspråkigt distrikt som inte stör partiets interna arbete kunde stärka partiet och bidra med kandidater och röster i kommunalvalet.
— Nu verkar det ändå ha funnits konflikter mellan distriktet och partikansliet en längre tid, säger von Schoultz som anser att de största vinnarna i det nya arrangemanget är Väyrynen och Centerns svenska distrikt.
Arkiv/Sören Jonsson— Väyrynen utnyttjar distriktet som en väg tillbaka in i partiet och distriktet, som inte verkar skygga för konflikter, ser en chans att få uppmärksamhet genom en välkänd ordförande. Sen verkar det klart att partiet centralt inte är helt nöjda.
Forskningsdirektör: Väyrynen-effekt syns först i framtiden
Yle:s partimätning i november placerar Centern på en fjärde plats bland partierna, med ett stöd på 12,4 procent. Resultatet inkluderar en blygsam ökning på 0,9 procentenheter sedan den förra mätningen.
Tuomo Turja, forskningsdirektör vid Taloustutkimus som gjort undersökningen, uppger att man av svaren kan utläsa att Centerns kärnväljare har återvänt.
— Fler som tidigare röstat på Centern är nu säkra på att de skulle rösta på dem igen om det var val i dag. Tidigare var andelen osäkra väljare större, säger Turja.
Han tror inte att det att Väyrynen figurerat i spalterna påverkat resultatet.
— Ökningen beror snarare på bytet av partiordförande. En eventuell Väyrynen-effekt syns först i framtiden, säger Turja.
Och partiet har en del att ta igen: avståndet till 2000-talets bottennotering på 10,5 procent tidigare i år är kort medan avståndet till toppnoteringen på 26 procent, som uppmättes då Juha Sipilä ledde partiet i opposition, är långt.
Partiordförande Annika Saarikko sade på söndagen att både hon och Väyrynen vill att Centern gör bra ifrån sig i kommunalvalet, och att hon hoppas på framgång för partiets tvåspråkiga kandidater.
— Saarikko värnar om partiets totala stöd. För att Centern ska framstå som stort måste hon väga sina ord och inte gå för hårt ut mot Väyrynen och hans anhängare, säger Djupsund som inte tror att Centern som parti är så intresserat av att kroka svenskspråkiga politiker eller väljare inför kommunalvalet.
— Den svenskspråkiga verksamheten är en icke-fråga inom partikärnan. Centerns stora utmaning är Sannfinländarna som attackerar på alla fronter och har medvind som det näststörsta partiet i landet. Centern måste mobilisera sina knappa resurser. Då finns de svenska frågorna inte ens på bordet hos partistyrelsen eller på partikansliet.
En klar signal
Strax efter helgens utnämning meddelade Väyrynen i ett pressmeddelande att det svenskspråkiga distriktet ska bli tvåspråkigt.
Djupsund tror inte att det har någon större betydelse för potentiella nya centerkandidater eller väljare.
— Om du som svenskspråkig är beredd att gå med i Centern är det andra frågor som driver dig, exempelvis ett starkt EU-motstånd, säger Djupsund.
Vill göra svenskspråkigt distrikt tvåspråkigt
I november valdes Paavo Väyrynen till ordförande för Centerns svenskspråkiga distrikt, kallat Centerns distrikt – Keskustan piiri. Väyrynen tillträder vid årsskiftet.
På söndagen godkände Centerns partifullmäktige sin nya partistyrelse. Eftersom distriktet har en kvotplats blir Väyrynen också en del av partistyrelsen som tillträder vid årsskiftet.
Samtidigt blev det klart att partiet ska utreda det svenska distriktets ställning. Tidtabellen är öppen.
Distriktet i Mellersta Österbotten lämnade nyligen in en motion om att utesluta det svenska distriktet ur partiet, med hänvisning till att distriktet inte följer partiets regler och orsakar partiet skada.
Det svenska distriktet har tidigare bland annat kritiserat partiledningen och öppet uppmanat folk att rösta på kandidater från andra partier.
Väyrynen meddelade i söndags att han välkomnar en utredning och att han vill att distriktet ska kallas tvåspråkigt i stället för svenskt.
Väyrynen har en lång bakgrund inom Centern, bland annat som partiordförande 1980–1990.
2018 lämnade han partiet varefter han grundat två nya partier, Medborgarpartiet och Seitsemän tähden liike. Väyrynen har också ställt upp i flera presidentval.
I år återvände Väyrynen till Centern via lokalföreningen Centern i Malaxnejden.
Däremot tror han att Väyrynen som galjonsfigur och rekryterare höjer tröskeln för potentiella konventionella centerpartister, som gillar Annika Saarikko eller Matti Vanhanen, att gå med i distriktets verksamhet.
— Väyrynen står i grym opposition till Centerns nuvarande linje. Partiet kan få fler Väyrynen-kandidater men lockar inga liberala eller konventionella kandidater. Kandidatpaletten hålls lika smal som tidigare.
Åsa von Schoultz ser formuleringen om tvåspråkighet som en tydlig signal.
— Det står klart att Väyrynen har andra mål än att jobba för de svenskspråkigas intressen inom Centern. Jag tror inte heller att han är intresserad av att bli en stark lokal profil i Malax. Därmed kan distriktet lida om ordföranden inte aktivt jobbar med att stärka organisationen internt eller värva kandidater till valet.
Hur ska Centern kroka potentiella kandidater och väljare inför kommunalvalet, och återvinna förtroendet för den svenskspråkiga verksamheten?
— Partiet har ett svårt utgångsläge. Vi vet att Centern inte får så många röster bland finlandssvenska väljare. Det finns ingen stor efterfrågan på centerkandidater, eftersom SFP effektivt täckt upp med bondeprofiler. Väyrynen kan potentiellt locka kandidater som är missnöjda med SFP:s landsbygdspolitik. Men det handlar i så fall om en marginell grupp, säger von Schoultz.
Fotnot: Intervjuerna gjordes innan Yles partimätning för december som publicerades på onsdagen. Enligt den leder Sannfinländarna med ett stöd på 20,9 procentenheter och därefter kommer Socialdemokraterna med 20,6. Centern får ett stöd på 12,1, vilket innebär en minskning på 0,3 procentenheter. Partiet är fortsättningsvis det fjärde största.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.